Kris, makt och demokrati


Oavsett om du representerar ett företag eller ditt egna personliga varumärke kommer det du säger – eller undanhåller – att påverka hur andra uppfattar dig. Det i sin tur kommer sedan att styra hur situationen och varumärket utvecklas.

Med tanke på den senaste tiden uthängningar av Carema och the PhoneHouse likväl som av Tolgfors, Juholt och Lööf förstår jag om du får panik när du förstår vem det är på andra sidan tråden. Vad säger du när Josefsson ringer? Men rent krasst är det nödvändigt för en demokrati att det finns en samhällsfunktion som tar upp och belyser det som inte fungerar i vårt land. Min poäng är att du ska ta makten över denna krissituation och använda den till att reda ut problemet på ett sätt som på längre sikt stärker företagets eller ditt egna varumärke.

Hur du säger saker spelar roll. Det gör även vad, vem och varför samt när. För i en kris gäller det att ta makten över formuleringsprivilegiet. Här kommer tre grundläggande strategier som gör dig mer framgångsrik när du behöver kriskommunicera.

För det första: Snacka inte bara – upprätta en åtgärdsplan också! Ord och handling ska hålla ihop. Erkänn problemet, ta initiativ till förändring och exekvera en aktiv insats. Tydligt, ärligt och transparent.

För det andra: Vänta inte med att kommunicera tills du har tagit reda på fakta – säg istället att du inte vet. När krisen briserar är tid faktiskt lika med pengar. Gå snabbt ut i alla egna kanaler och kommunicera. Uppdatera ofta – även om det bara blir en bekräftelse av att du ännu inte vet mer. Och arbeta parallellt med att ta reda på hur det egentligen står till.

För det tredje: Försök inte att fokusera på att minimera krisens proportioner – visa istället att du tar problemet på allvar. Inom kommunikation talar vi om att formen bär budskapet. I det här fallet handlar det om att även förändra det sätt du kommunicerar på. Visa att det har skett en förändring genom att ge kommunikationsflödet en annan karaktär – ett annat innehåll. Minimera inte krisens betydelse. Minimera dess konsekvenser.

Det här blogginlägget ingår i Centrum för lättlästs bloggstafett om språk, makt och demokrati. Centrum för lättläst arbetar för allas rätt till litteratur, nyheter och information utifrån var och ens förutsättningar. Mer information om bloggstafetten och fler blogginlägg hittar du på Centrum för lättlästs sajt.

Jag fick stafettpinnen av Camilla Eriksson som skrev Hur demokratiskt är maktens språk på Retorikiska. Nu lämnar jag över till Erik Fors-Andrée som fortsätter debatten.

2 svar
  • Pingback: Språk, makt och demokrati – Om retorisk påverkan Retorikiska()

  • Pingback: fsgb80v7cbwe()