Margot Wallström och lägenhetsaffären


Kommunalskandalen har under en veckas tid utvecklats som en spännande följetong. Med ett okänt slut har flera olika vinklar och avslöjanden presenterats. Aftonbladets granskning är ett exempel på hur mediedramaturgin fungerar när den är som allra bäst – i en eskalerande kris kommer olika vinklar att följa på varandra och bidra till en än häftigare upptrappning av skeendet. Stormen kommer sällan ensam.

Därför är det oerhört viktigt att i ett tidigt skede förutse vilka vinklar som kan tänkas komma, granska sig själv från olika perspektiv, omedelbart åtgärda de uppenbara felen och förbereda budskap för att möta de potentiella vinklarna. Det tillhör krishanteringens absolut viktigaste grunder.

Granskningen har kommit att omfatta utrikesminister Margot Wallström. Riksenheten mot korruption har inlett en förundersökning med anledning av Wallströms lägenhetsaffär med Kommunal. ”Det finns anledning att anta att brott har förövats”, säger chefsåklagare Alf Johansson. ”Det rådet inget tvivel om att lägenheten från Kommunal ska ses som en förmån”, säger Helena Sundén, generalsekreterare på Institutet mot mutor. ”Att man får gå före i en kö eller att man får en lägenhet, det kan absolut falla inom ramen för vad lagstiftaren ser som en muta”, säger hon.

Rätt agerat i brinnande kris

Utrikesminister Margot Wallström har uttryckligen fastslagit att hon inte har gjort något fel. Att hon har bevis och vittnen på att allt har gått rätt till. ”Jag välkomnar en undersökning. Jag har ingenting att dölja och det är bra att det blir utklarat.” På frågan om hon ska ta timeout under pågående utredning svarar hon ”Jag anser inte att jag har gjort något fel och jag kommer att fortsätta med mitt arbete.”

”Det är upp till 2 års fängelse. I grova fall upp till 6 års fängelse. Vad säger du om att ha hamnat i en sådan här härva?”, frågar en TV4-reporter.

”Nu spekulerar du. Nu blir det en förundersökning. Jag har inget att dölja. Jag kommer att ge dem allt som de behöver.” svarar Margot Wallström.

Marken gungar under Wallströms fötter. Men i brinnande kris kan hon inte agera på ett bättre sätt än så. Det förutsätter att Wallström också har varit helt sanningsenlig. En makthavare som är utsatt för en granskning har en större chans att komma ur krisen med hedern i behåll om han eller hon håller sig till en och samma riktning från början till slut. Och det han eller hon säger i den riktningen ska vara sant.

Wallström har ställt upp på intervjuer istället för att ducka och skicka fram pressekreterare. Hon har lämnat ifrån sig lägenheten. Hon har svarat på frågor och haft tydliga besked istället för att avvisa frågorna som irrelevanta. Hon har hållit sig till en linje och haft genomgående tydliga budskap. Och hon välkomnar en undersökning som svart på vitt visar hur det ligger till.

Wallströms hantering av situationen bidrar också till det stöd hon hittills har från statsminister Stefan Löfven och det egna partiet. Två EU-parlamentariker har krävt att Margot Wallström tar en timeout tills dess att frågan är utredd. Men ingen partiledare, inte heller inom oppositionen, har ställt liknande krav. Till och med Moderatledaren Anna Kinberg Batra försöker lugna stridslystna partikamrater som vill fälla Margot Wallström. ”Jag tycker inte att det här är tillräcklig grund för att väcka misstroende”, säger Anna Kinberg Batra och menar att man ska vänta på resultatet av förundersökningen.

Nyckeln till Wallströms varande eller icke varande som utrikesminister är hur det egna partiet agerar, och hur oppositionen ställer sig i frågan. Hittills är förtroendet tillräckligt starkt för att Wallström inte ska stiga åt sidan.

Fel agerat från början som statsråd och utrikesminister

Margot Wallström agerar rätt i brinnande kris, givet att det hon har berättat är sanningsenligt.

Men hennes största brott ur ett krishanteringsperspektiv är att från början ge sig in i en affär som sätter henne i en sådan situation. Jag har i både böcker och artiklar skrivit om hur du bäst motverkar förtroendekriser. Den bästa krishanteringen är den som ser till att krisen inte uppstår, bland annat genom ett krismedvetet beslutsfattande och ett gott omdöme. Lev som du lär och omsätt dina värderingar i praktiken. Säg vad du gör – gör som du säger. Det handlar om etik och moral – inte tomma ord i en policy.

Som statsråd och representant för allmänheten bör man vara väldigt noga för att inte hamna i en situation där ens etik och moral ifrågasätts. Där ens värderingar faller platt. Där allmänheten upplever att man står i tacksamhetsskuld till någon.

Ett statsråd ska inte ens hamna i den situationen. För redan där uppstår faran. När drevet väl går är du skyldig tills du har bevisat motsatsen – det är den krassa verkligheten. Det är så mediedramaturgin fungerar, oavsett hur orättvist och vidrigt det är. Margot Wallström beskrivs som den i särklass mest erfarna ministern i Stefan Löfvens regering och har dessutom haft högst förtroendesiffror. Men oavsett vad som sker härnäst kommer hennes ställning att vara försvagad. Hon kommer att under många år framåt förknippas med en skandal och behöva svara på frågor om lägenhetsaffären.

Jag har också intervjuats om Margot Wallströms krishantering i Resumé.

2 svar
  • Cecilia Sjöholm

    Jag tycker medierapporteringen blivit skev och att den inte alls står i proportion till det inträffade. Intressant hur debattens fokus förflyttats från Kommunal till att en lägenhet hyrs ut till en utrikesminister. Vi borde ju ha boendelösningar för våra förtroendevalda – vi vill ju ge dem förutsättningar att ha fokus på sitt uppdrag.

    • Som statsråd och utrikesminister bör man ha ett bättre omdöme än att ge sig in i den typen av situation där det kan uppfattas som att man står i tacksamhetsskuld till någon. Därför tycker jag att det är viktigt att en utomstående utredning granskar i detalj. Finns det skäl för utredning så finns det även skäl för medierapportering, speciellt när det handlar om en högt uppsatt politiker.