Retorikiska: Ser du vissa tecken?


För mig är kommunikation en handling som syftar till att uppnå en önskvärd effekt/reaktion från någon annan. För att uppnå en önskvärd effekt måste sändaren ha ett mottagarperspektiv, det vill säga lyssna och ta till sig information och ständigt anpassa sig efter mottagaren. Här blir också sändarens förmåga att formulera budskap, språket och retoriken centrala element.

Camilla Eriksson släppte nyligen boken ”Retorikiska – Om kommunikation i allmänhet och retorik i synnerhet”. Boken är skriven till alla de som förstått att vilka argument man lägger fram och på vilket sätt man gör det står i direkt relation till hur framgångsrikt budskapet tas emot.

Här nere delar Camilla mer än gärna med sig av ett avsnitt ur boken:

Ser du vissa tecken?

En enklare form av semiotisk analys skulle innebära att du noterar vilka beteckningar som talaren använder sig av och försöker analysera syftet med dessa beteckningar i kommunikationen.

Vem är avsändare av budskapet? Och varför? Talaren måste själv vara ett starkt tecken för att framgångsrikt förmedla budskapet. Vi såg exempelvis i Almedalen 2010 Mona Sahlin använda starkare socialdemokratiska tecken såsom Olof Palme och Tage Erlander i sitt tal. Varför? För att stärka sitt eget, såklart. Funkar det? Ja, om du låter det fungera. Andra sätt att stärka upp talarens tecken är att låta någon annan presentera densamme. Även här lånas styrka utifrån.

På vilket sätt framförs budskapet? Vem har problemformuleringsinitiativet och vem är fast i att reagera? På vilket sätt görs detta? När Carin Götblad, länspolismästare i Stockholms län, och Leif G. W. Persson, kriminologen och författaren, diskuterade Götblads beslut att tillåta yrkesverksamma poliser att bära sin uniform i Pridetåget. Persson ansåg att en myndighet, representerade av individuella poliser, inte ska ta ställning i en manifestation. Götblad kontrade snyggt med att Pride inte var någon manifestation, inte heller en demonstration utan en parad. Hon argumenterade genom att förflytta beteckningen, definitionen, till något välkommet och accepterat. Götblad fortsatte sedan att argumentera med beteckningar. Hon talade om präster och läkare som andra samhällsbärande yrkeskårer som deltog i paraden iklädda sina karakteristiska attribut. Persson kontrade med att dessa inte var myndighetsutövare på samma sätt som poliserna och debatten fortsatte. Båda två kämpade om att äga problemformuleringsprivilegiet. Ur ett semiotiskt perspektiv är detta viktigt att klargöra när man försöker förstå en kommunikation på ett djupare plan.

Professor Berit Ås satte redan 1976 namn på olika härskartekniker vilket helt plötsligt gjorde dem diskuterbara. Ni har säkert hört dem förut. De fem härskartekniker som Berit Ås identifierat är:

  • osynliggörande
  • förlöjligande
  • undanhållande av information
  • dubbelbestraffning
  • påförande av skuld och skam

Vissa av dessa är mer intressanta ur ett semiotiskt perspektiv än de andra, exempelvis förlöjligande. Vad som ofta händer när en person blir förlöjligad är att beteckningar som inte används om andra helt plötsligt kopplas till en individ. Ås ger exemplet om en kvinna som bemöts av hönskackel när hon försöker prata om jämställdhet. Berit Ås menar även att beteckningar som cynisk och kall i mycket högre grad sätts på kvinnor än män, medvetet. Är beteckningarna i ditt fall på något sätt valda för att förnedra, kasta mörkt sken på eller baktala någon eller något? Är det i sådana fall uppenbart, delvis eller nästan fullkomligt dolt för mottagarna? Om det är du som är mottagare av dessa beteckningar, som individ eller representant för en produkt eller en tjänst, hur förhåller du dig till dem?

Är det transmission eller ritual communication? Har kommunikatören valt rätt form för budskapet? I vilken utsträckning uppnås en balans mellan entropin (kaoset) och redundansen (det förväntade) i kommunikationsupplägget? Finns det anomalistiska kategorier (gränsöverskridande) och i så fall, nyttjas de framgångsrikt?

Avslutningsvis, ställ alltid frågan: På vilket sätt skulle hon/han kunnat göra istället för att effektivisera förmedlingen till målgruppen? Om inte annat, för din egen utveckling. Kreativitet belönas av neuronen (minnescellerna) som registrerar.
Som vanligt svarar analysens frågor på de punkter som bör övervägas när en kommunikation planeras. Dessa frågor kan således även nyttjas som checklista i den begynnande änden av kommunikationen.

Det du just läst är en text ur Camilla Erikssons bok Retorikiska – Om kommunikation i allmänhet och retorik i synnerhet. Vill du läsa mer om vad boken innehåller, besök Boken på hennes blogg Retorikiska. Eftersom Camilla tycker att ord är makt och därmed att retorik är grunden för demokrati är vi flera som sprider retorikiskan just nu. Titta gärna in hos de andra:

3 svar

3 reaktion på “Retorikiska: Ser du vissa tecken?

  1. Pingback: Dina idéers konsumenter – om retorik, kommunikation och om att lyssna — Wolber

  2. Pingback: » Därför är du helt fantastisk – om att bestämma sig » Carnebro

  3. Pingback: Om minnet är bra men kort – sammanfattningarnas sammanfattning — Om kommunikation i allmänhet och retorik i synnerhet Retorikiska

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *