Ska forskare ta ställning?

Under Företagsekonomiska ämneskonferensen på Handels dök en klassisk fråga upp: Ska vi som forskare ta ställning? Ska vi ge normativa råd och uttala oss om vad som är bra och vad som är mindre bra? De flesta beskriver ett fenomen, kanske genom case-studier, och konstaterar hur det ser ut. Men där stannar forskningen.

Jag tror att vi måste bli bättre på att sticka ut hakan och ge mer konkreta råd. Självklart ska vi kunna var normativa. Det normativa kommer ju inte från ingenstans utan baseras kanske på flera års studier. Ofta är det forskaren själv som besitter större delen av kunskapen kring det aktuella fenomenet. Vi får ju trots allt finansiering för att bidra med samhällsnytta. Men vad gör vi då för nytta om vi inte vågar ta ställning?

För att företagare och näringslivet som helhet ska dra nytta av forskningen, måste forskare beskriva och argumentera för slutsatserna. Forskare måste förmedla resultat och tillämpningsområden, och det tror jag blir svårt om vi själva inte tar ställning till det vi precis har gjort. Forskare måste bli bättre på att göra forskningen tillgänglig. Hela den här diskussionen kring akademi kontra näringsliv är egentligen lite absurd. Vad vore forskningen utan näringslivet, och tvärtom? Ofta tycker jag att företagsekonomer glömmer bort för vem vi egentligen forskar.

Vad tycker ni andra forskare? Hur jobbar ni? Önskar ni också att vi kunde vara mer normativa?

Du kanske också vill läsa...

• Kris, makt och demokrati
• Spekulationens och ryktesspridningens makt, del 1
• Seminarium i kriskommunikationens tecken!
• Om känslor i affärsrelationer, och vackra bloggar
• Bloggande forskare — ett fenomen som är här för att stanna