Telia Soneras krishantering – en mardröm som fortsätter?


Telia Sonera har haft ett minst sagt turbulent år efter Uppdrag gransknings avslöjande om mutaffären i Uzbekistan.

En amatörmässig krishantering redan från första stund resulterade i en långdragen och hämningslös granskning med flera inslag i SVT. Bolagets vd och styrelse fick avgå, storägare lämnade skeppet och förtroendet fick sig en rejäl törn.

Telia Sonera har inte bara försett diktaturer med övervakningssystem. De misstänktes även ha betalat miljardbelopp i mutor. Det var i september förra året som SVT:s Uppdrag granskning kunde visa att bolaget gjort affärer med ett brevlådeföretag i Gibraltar, Takilant, med band till diktatorsdottern Gulnara Karimova. Efter flera månaders försök från journalister, tvingades den avgående VD:n Lars Nyberg att göra ett uttalande. I en presskonferens slog han fast att det handlade om ett normalt förfarande, inget annat. Han förnekade mutor och penningtvätt: ”Jag är fullständigt övertygad om att vi varken har mutat eller gjort oss skyldiga till penningtvätt.”

Men dokument visade annat. Många obesvarade frågetecken fick överåklagare Gunnar Stetler, chef vid Riksenheten mot korruption, att starta en förundersökning. Samtidigt beställde Telia Sonera en egen granskning från advokatbyrån Mannheimer Swartling, en granskning som senare kritiserades för att inte vara opartisk.

Under tiden gick ledningen för ett av Sveriges största företag, och med staten som delägare, och gömde sig. Telia Soneras kommunikationsdirektör Cecilia Edström högläste från en lapp när hon ställdes inför Uppdrag Gransknings reporter Fredrik Laurin. Och gång på gång lämnade hon icke-svar på den glasklara frågan ”Har ni mutat i Uzbekistan?” Det var både löjligt och oprofessionellt.

Det beteendet avråder jag alltid från. Tystnad som krishanteringsstrategi, en förtegen VD som jagas ut i media och en papegoja till kommunikationsdirektör lönar sig aldrig.

Sen kom beskedet från åklagarna: Telia Soneras etablering i Uzbekistan har genomförts genom grov korruption. Två chefer vid Telia Sonera har haft centrala roller vid förhandlingarna och avtalsskrivningarna vid etableringen i Uzbekistan. Den ena av cheferna säger i polisförhör att han agerat efter klartecken från Telia Soneras VD. Och stormen fortsätter.

Telia Sonera beskylls för att mörka, ljuga och radera viktig information.

Flera av Telia Soneras storägare kritiserar företaget för att inte bekräfta att två högt uppsatta chefer, varav en i ledningsgruppen, delgivits misstanke för mutbrott – uppgifter som faller under generalklausulen om börspåverkande information. Finansmarknadsminister Peter Norman, högste ansvarig för huvudägaren svenska staten, krävde att de misstänkta cheferna skulle ta timeout, men kravet avfärdades av bolagets styrelse. Dagens Industri lät analytiker värdera tillgångarna i Moldavien, Azerbajdzjan, Tadzjikistan, Uzbekistan, Kazakstan, Georgien och Nepal, och rapporterade att de kontroversiella tillgångarna i Euroasien är värda uppemot 40 miljarder kronor för Telia Sonera. ”Verksamheter i diktaturländer står för hela koncernens tillväxt”, löd rubrikerna.

När Telia Soneras nya ledning tillsattes var budskapet tydligt: den kontroversiella Uzbekistan-affären var en engångsföreteelse. Fokus ska läggas på etik- och hållbarhetsfrågor och enligt den nytillsatta ordföranden Marie Ehrling arbetar man med att granska alla de affärsförbindelser bolaget har i olika länder, avtal för avtal.

Men i morgondagens Uppdrag granskning kommer nya uppgifter som påstås visa att det inte alls handlar om en engångsföreteelse. Istället ska det handla om en utbredd mutkultur som än i idag pågår.

Om det skulle visa sig att mutor och tvivelaktiga affärer fortfarande pågår, då har Telia Sonera än en gång grävt sin egen grop. I min bok ska företag inte dölja eventuella problem eller bister. Tvärtom ska man lägga alla kort på bordet. Sanningen kommer alltid fram och då blir konsekvenserna större än om du själv hade berättat sanningen och på så sätt dödat skandalen. I min bok ska också företag rätta till de fel och omständigheter som ledde till krisen och se till att samma problem inte uppstår igen.

Om det skulle visa sig att mutor och tvivelaktiga affärer fortfarande pågår, då har Telia Sonera än en gång en fullständigt misslyckad krishantering på sitt bord.

Uppdatering december 2015: Jag har under året, i flera sammanhang, kommenterat Telia Soneras krishantering och förtroendearbete. Bland annat i Resumé under titeln Pr-experten: På sikt kan Telia vinna tillbaka sitt förtroende och i Dagens Media under rubriken Krisexperterna om Telia Soneras mutskandal: ”Smekmånaden är över för den nya ledningen”.

5 svar

5 reaktion på “Telia Soneras krishantering – en mardröm som fortsätter?

  1. Raphael

    Intressant som alltid. Eftersom jag följer branschen kan jag väl säga att problemet är det du nämner, alltså att marknaderna i västeuropa stagnerat och att det bl.a. är mindre demokratiska länder som har stor tillväxtpotential.

    Svara
  2. Pingback: Skanska, mutmisstankarna och när förtroendet får sig en rejäl törn - jeanettefors.se

  3. Pingback: Så undviker du förtroendekriser - jeanettefors.se

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *