nätkommunikation och internet

Interaktivitet på internet


En av internets mest diskuterade och omtalade kommunikativa egenskaper är interaktivitet. De flesta teorierna som behandlar begreppet återspeglar på ett eller annat sätt att interaktivitet handlar om ömsesidig påverkan. Men det finns bland annat en viktig distinktion som inte tas upp i tidigare teorier; distinktionen mellan faktisk interaktivitet och upplevd interaktivitet.

Distinktionen kan illustreras med två exempel: (1) Om man befinner sig på en webbplats kan man ibland göra inställningar för hur den ska presenteras eller till och med för vilken typ av information man är intresserad av och vill ha längst upp. Sådana inställningar påverkar webbplatsens utseende och form och bör därför kunna anses vara en form av interaktivitet. (2) När man navigerar på webben klickar man sig fram genom ett antal länkar i olika textstycken. Tagna var och en för sig har dessa textstycken ingen större betydelse. Betydelsen uppstår först när de struktureras. Man kan säga att läsaren själv skapar, eller åtminstone i stor utsträckning påverkar, den text han eller hon läser. Även detta kan alltså ses som interaktivitet.

I det första fallet har innehållet och/eller formen på webbplatsen faktiskt förändrats, medan texten i det andra fallet bara upplevs på ett visst sätt. Det går alltså att göra en distinktion emellan faktisk och upplevd interaktivitet. En möjlig variant av åtskillnaden kan åskådliggöras genom ett tredje exempel: (3) En besökare på en webbplats kan ofta fylla i ett formulär för att ge synpunkter. Om besökaren kommenterar att något inte fungerar på webbplatsen, lämnar sin mejl-adress och någon dag senare får ett mejl om att problemet är åtgärdat, så kan man prata om faktisk interaktivitet. Om hans/hennes problem vare sig ger svar eller en åtgärd, så kan man tala om upplevd interaktivitet.

Interaktivitet på internet är alltså såväl upplevd som faktisk. Man påverkar både sin upplevelse och de faktiska förhållandena. Interaktiviteten på internet är också direkt, det vill säga returkanalen är inbyggd i systemet och användaren blir därmed oberoende av medier utanför internet. Interaktiviteten på internet är dessutom betydligt vanligare än i andra medier. De fakto-interaktiviteten är alltså väldigt hög. Många traditionella medier börjar användas interaktivt när de startar på internet. En tidning som finns på internet får plötsligt en större mängd mejl och även mer post än tidigare. Kanske kan man säga att internet uppmanar till interaktivitet.

1 svar Följ diskussionen: "Ska man lägga in personalisering och rollbasering inom ramen för "interaktivitet"?..."

Veckans tema: Internet


Jag sitter just nu på ett café och funderar på nästa veckas tema. Med anledning av den heta diskussionen kring internetrådgivare eller bristen på internetrådgivare som dominerat Dagens Medias skriverier de senaste dagarna passar det väl alldeles utmärkt med internet-tema. Eller vad säger ni?

Jag har länge intresserat mig för internets kommunikativa egenskaper. För flera år sedan gjorde jag en omfattande kunskapsöversikt av den mest betydelsefulla forskningen kring internets kvalitativa kommunikativa egenskaper. Där tittade jag närmare på fyra aspekter som jag kallar multimedialitet, interaktivitet, hypertextualitet och polyfoni.

Informationsteknologin har ju kommit att innebära stora förändringar för marknadsförare och företagare. En av de viktigaste orsakerna till förändringarna har att göra med internets intåg och snabba spridning. I och med internet sammansmälter telekommunikation, datorer och flera olika medier. Internet förenar marknader, leverantörer och kunder, och bidrar till en mer aktiv kommunikation mellan de inblandade aktörerna. Internet innebär en gemensam plattform där konsumenter oberoende av tid och rum kan komma till tals oavsett om de är nöjda eller inte, vilket påverkar även de företag som inte själva finns på nätet. Därmed öppnas också möjligheten för marknadsföraren att komma närmare kunderna och förstå deras behov.

Men oenigheten har varit stor kring vilka av internets egenskaper som orsakar denna förändring och hur man bäst utnyttjar dem. Det är till exempel inte ovanligt att ledning, IT-avdelning och marknadsföringsavdelning pratar förbi varandra när nya investeringar och projekt ska genomföras. Det är kanske naturligt med tanke på att definitionerna av de egenskaper man vanligen pratar om – till exempel interaktivitet – hämtas från olika discipliner beroende på verksamhetsområde. IT-avdelningens syn på interaktivitet är hämtad från informatiken och bygger på samspelet mellan människa och maskin, medan marknadsavdelningen är mer inspirerad av medie- och kommunikationsvetenskapen, där interaktivitet handlar om kommunikation mellan människor. Även inom respektive område varierar definitionerna kraftigt; marknadschefen, originalaren, copywritern och marknadsstrategen har alla sina egna uppfattningar om begreppet.

Det jag kände när jag gjorde kunskapsöversikten var att vi behövde en konsensusuppfattning om begreppens innebörd och implikationer. Vi behövde sakta ner och se var vi står; göra ett slags nulägesanalys eller inventering av forskningen kring internet. Bara då kan vi omsätta teorierna i handling och uppnå effektivare marknadsföring och affärer på internet.

Det känns kul att ta upp den här frågan igen! Hoppas ni följer diskussionen här på bloggen under nästa vecka.

Kommentera

Upprörande uttalande från Anders Ericson


Det var upprörande att läsa Anders Ericsons kommentar i Dagens Media. “Internetrådgivarna är inte tillräckligt duktiga, anser Anders Ericson på Sveriges Annonsörer. Ett uttalande som får branschen att gå i taket.” Ja, självklart går branschen i taket! Men samtidigt kan jag hålla med om att den ökande efterfrågan inte riktigt fångas upp av de fåtal aktörerna på marknaden.

Läs Kenneths kritiserande inläggDigital Kommunikation!

1 svar Följ diskussionen: "http://internetworld.idg.se/2.1006/1.271330/han-blir-nya-internetradgivaren..."