Uppdrag Granskning

När Uppdrag Granskning knackar på dörren tar paniken och rädslan över


– ”Hej. SVT, Uppdrag Granskning. Vi sökte Frank.”
– ”Frank är inte här.”
– ”Eh, jo. Han gick precis in genom dörren.”

Just den situationen är tagen ur gårdagens avsnitt av Uppdrag Granskning och speglar hur många agerar när Uppdrag Granskning knackar på dörren. Man agerar i panik och rädsla. Den paniken är också ett tecken på dålig eller total avsaknad av krishantering. Bra krishantering däremot förbereder den granskade så att han eller hon kan gå in med inställningen att besvara de mest kritiska frågorna och med egna ord förklara och ge sina bästa argument. Visa förståelse för kritiken. Ge tydliga besked. Be om ursäkt om du eller din verksamhet att gjort något fel och tala om vilka åtgärder som vidtagits för att rätta till problemet. Det är alltid mina grundläggande råd. Med ett utifrånperspektiv kan en erfaren krishanterare hjälpa dig ta ett systematiskt grepp om det som händer.

Det är ett farligt och tyvärr vanligt misstag att tro att granskningar och avslöjanden går att vifta bort genom att vänta ut stormen. Men du hinner aldrig ikapp en storm. När drevet väl går är du skyldig tills du har bevisat motsatsen – det är den krassa verkligheten. Den krassa verkligheten är också att Uppdrag Granskning och Kalla Fakta för det mesta är mer insatta i kärnfrågan än vad du själv är. De har väldigt skickliga team och lägger enormt mycket tid på research. Fakta samlas in grundligt innan redaktionen bestämmer sig för om det överhuvudtaget är värt att gå vidare och producera ett inslag. Jag har medietränat företag som granskats i 8 månader innan inslaget sänts. Den som granskas bör med andra ord ha den största respekt för allvaret i situationen och lägga stor vikt vid att själv sätta sig in i frågan istället för att hamna i en destruktiv försvarsställning och skylla på media.

Lyssna på Medierna i P1 där jag medverkar om varför bra krishantering behövs när Uppdrag Granskning knackar på dörren. Vad är bra krishantering? Vad är dålig krishantering? Och varför behöver företag och offentliga myndigheter medietränas när Uppdrag Granskning ringer? Mina tankar finns också utvecklade här nere.

Jag har tidigare i Medierna P1  pratat om makthavarintervjuer och varför det ofta blir så fel. Jag har beskrivit strutsmetoden som ett mänskligt naturligt beteende – en mänsklig försvarsmekanism som måste brytas. Jag har också medverkat i P1-Morgon om krishantering inom storbolag och toppdirektörer som tappar fotfäste och förlorar självinsikt. Jag har skrivit om osunda företagskulturer, hur du bäst undviker förtroendekriser och krishanterarens roll när Uppdrag Granskning kommer.

Uppdrag Granskning – Varför behövs krishantering?

Ansvariga personer som i panik raderar bort information. Som döljer problem och ljuger rakt in i kameran. Som av besinningslös skräck fattar beslut om journalistfri zon för att hålla Uppdrag Gransknings reportrar borta och under skarp intervju sitter stumma och paralyserade utan tydliga besked, med ångest som hamrar i bröstet och blanka famlande ögonen.

När drevet går är viljan att bara försvinna så överhängande. Samtidigt är strutsmetoden en av de absolut farligaste misstagen man kan begå, för du hinner aldrig ikapp stormen. Du hamnar i en destruktiv försvarsställning som inte kan uppfattas på annat sätt än att du har gjort fel.

Ofta beror de värsta reaktionerna på överraskningseffekten och chocken i att plötsligt bli angripen – den mänskliga försvarsmekanismen gör att du agerar fatalt fel när journalister granskar dig i sömmarna, även om misstag inte har begåtts. Av reportern på Medierna i P1 fick jag en bra fråga: ”Du säger ’angripen’ – är inte det ett starkt ord?” Jo, det är ett starkt ord, men det är också så den som granskas känner. Jag har blivit uppringd av personer som blivit belägrade i sina egna hem, fångar i sina egna bostäder – det är så de har känt – medan Kalla Faktas eller Uppdrag Gransknings reporter har stått utanför och väntat på att de ska komma ut.

Jag ser det ofta i mitt praktiska arbete med företagsledare och bolag som behöver akut krishantering och rådgivning: paniken och ångesten, rädslan för att göra fel, reptilhjärnan som gör att du inte kan tänka klart. Hur du mest av allt vill fly. Känslan att inte ha kontroll över vare sig situationen eller resultatet. Rädslan för att säga fel saker som du inte kan ta tillbaka. Rädslan för att förlora ditt anseende inför alla som betyder något för dig. Släkt och vänner. Den olustkänslan ska inte tas lättvindigt. Den är enormt obehaglig.

Just därför behövs en extern krishanterare som kan hjälpa dig att systematiskt och strukturerat arbeta med kärnfrågan som ställs, istället för att agera i panik.

Någon med ett utifrånperspektiv som vågar vara brutalt ärlig, ifrågasätta beslut och beteenden och uttrycka obehagliga sanningar. Någon med lång praktisk erfarenhet av så komplexa processer som krishantering och som vet hur mediedramaturgin fungerar.

Det finns inget moraliskt fel i att ta in professionell hjälp när organisationens rykte och trovärdighet står på spel. När verksamheten är som mest skör. När paniken och rädslan för att göra fel tar plats i ledningsrummet och krishanteringen kan avgöra framtiden. När ägare, kunder, konsumenter, medarbetare och allmänhet förväntar sig transparenta och ärliga svar. Och när media kräver tydliga besked. För revisionsfrågor är det helt naturligt att man tar hjälp av en erfaren revisor. För juridisk konsultation rådfrågar alla seriösa bolag en kunnig jurist. För mediala granskningar bör det vara lika naturligt att rådfråga en erfaren kris- och medierådgivare.

Den bästa krishanteringen är den som inte syns – den som ser till att krisen inte uppstår. Jag har varit med om intervjuer som inte sänts eller skriftliga svar som inte lett till intervju framför kamera. Och har en intervju genomförts så har det inte blivit en kritisk story. Just för att företaget har lämnat tydliga besked och förklaringar. Och just för att talespersonen har varit så bra medietränad och på ett transparens och ärligt sätt faktiskt besvarat reporterns svåraste frågor. Tyvärr finns också dålig krishantering – dålig krishantering som genom sin existens inte hjälper, snarare stjälper.

10 svar Följ diskussionen: "[…] mänskliga försvarsmekanismerna. Vad som händer när mina kunder kontaktas av Uppdrag granskning. Paniken och rädslan. Hur lätt det är att agera fel när man blir överrumplad. Hur det känns att bli belägrad i […]..."

Uppdrag Granskning och krishanterarens roll


Häromdagen skrev Uppdrag Gransknings reporter Joakim Lamotte så här på Twitter: ”Att ta råd från Paul Ronge (som medietränade Grums företrädare inför UG-inslaget) är som att anlita Leif Silbersky. Det gör bara den som är skyldig. Dessutom pengarna i sjön.”

Jag har skrivit om varför bra krishantering behövs när Uppdrag Granskning knackar på dörren. Om paniken och rädslan som tar över istället för att systematiskt och strukturerat hantera kärnfrågan som ställs.

Det finns inget moraliskt fel i att ta in professionell hjälp när organisationens rykte och trovärdighet står på spel. När verksamheten är som mest skör. När kunder, konsumenter, medarbetare och allmänhet förväntar sig transparenta och ärliga svar. Och när media, inklusive Lamotte själv, kräver tydliga besked. Jag brukar själv likna min roll vid en advokats, men med den stora skillnaden att jag som krishanterare alltid arbetar bakom kulisserna. Och inte för att lära företag dölja sanningen och sopa problemen under mattan. Min roll är tvärtom att lära företag att med sanningen som bas analysera, hantera och agera, och ta fram hållbara strategier med tydliga budskap och argument. Min roll är att skydda företagens förtroendekapital.

Min roll som anställd krishanterare på Livsmedelsföretagen skapades som ett direkt resultat av hästköttskandalen. Mätningar visade ett kraftigt dalande förtroende. Som Sveriges fjärde största industri, och med produkter som absolut alla har en relation till, blir förtroendefrågan avgörande. Som en del i det arbetet fattade Livsmedelsföretagens styrelse ett aktivt beslut: Min uppgift är att stötta industrin med akut krishantering, medierådgivning och strategier för mediehantering. Det är ett direkt strategiskt stöd till enskilda ledningsgrupper och krisgrupper. Större delen av min tid är på resande fot för akuta utryckningar. Men även för att utbilda ledningsgrupper och ibland också deras styrelser. Den approach jag alltid förespråkar – transparens och handlingskraft – finns nu som vägledande riktlinjer för hela den svenska livsmedelsindustrin. Livsmedelsföretagens styrelse har antagit riktlinjerna och nästa vecka skickas de ut till branschen och publiceras öppet på webben.

Livsmedelsföretagen är inte bara den första branschorganisationen som inrättar en specifik tjänst för kris- och mediehantering för sina medlemmar – Livsmedelsföretagen är också den första branschorganisationen som medvetet tar fram en standard för hur en industri bör bedriva kris- och mediefrågor. Inte för att dölja något. Utan för att förtroendefrågan tas på fullt allvar. Den bild medierna och därmed allmänheten har av livsmedelsindustrin är resultatet av både det vi gör och det vi säger. Hur vi hanterar matlarm och bemöter journalister är viktigt för hur branschen och de enskilda företagen syns i media och uppfattas av andra.

1 svar Följ diskussionen: "[…] – en mänsklig försvarsmekanism. Jag har också tidigare skrivit om Uppdrag Granskning och krishanterarens roll och hur du bäst undviker […]..."

Krisexpert – Blandade pressklipp


Vilka misstag gjorde Svenska Akademien i den självförvållade förtroendekrisen? Vilka fundamentala misstag gjorde Swedbank, SCA och Industrivärdens Sverker Martin-Löf i sin krishantering? Kunde förtroendekriserna räddas genom bättre mediehantering? Vilken skada orsakade Lars Nyberg, avgående vd för Telia Sonera, genom sin tystnad under mutskandalen? Hur kommer det sig att storbolag begår de klassiska misstagen? Hur hanterar man mediedrev och vad innebär mediedreven för de som drabbas? Vilka är krishanteringens framgångsfaktorer och hur ska bra kriskommunikation utformas? Som krisexpert intervjuas jag ofta i media om hur företag och makthavare sköter sin kris- och mediehantering. Här följer några av mina expertutlåtanden:

I TV4 Nyheterna om Svenska Akademiens krishantering. Den 10 december medverkade jag även i P1:s Nobelsänding 2018.

I TV4 Nyheterna om Svenska Akademiens krishantering.

Kommenterar Swedbanks krishantering i samband med de misstänkta penningtvättsaffärerna, SvD Näringsliv.

I TV4:s Efter Fem om kitiken mot Kanadas premiärminister Justin Trudeau, september 2019.

I TV4:s Nyhetsmorgon om Transportstyrelsens förtroendekris och regeringskrisen.

Kommenterar SAS:s bristande krishantering i SvD Näringsliv.

I en debatt om mediedrev i samband med #metoo och vilka konsekvenser det får för de som drabbas. I panelen fanns även Fredrik Virtanen, journalist (tidigare Aftonbladet), Lars Truedson, vd på produktionsbolaget Tredje Statsmakten som bland annat producerar Medierna i P1, och Åsa Linderborg, kulturchef på Aftonbladet.

I TV4:s Nyhetsmorgon om företagens och företagsledarnas hantering av #metoo.

I SVT:s Gomorron Sverige om Transportstyrelsens krishantering och regeringskrisen.

Jag skriver en debattartikel på SVT Opinion med rubriken ”Låt oss prata om medias roll och den offentliga skampålens pris”.

Jag medverkar i SVT Morgonstudion för att prata om Elon Musk och Teslas “demo fail”, som jag säger att det ligger i Musks image att vara den galna tech-innovatören med storhetsvansinne.

Krisexpert Jeanette Fors-Andrée

Krisexpert Jeanette Fors-Andrée

Krishantering Uppdrag Granskning

Lyssna på Medierna i P1 där jag medverkar om varför extern krishanterare och medietränare behövs när Uppdrag Granskning knackar på dörren. Och vad är bra och dålig krishantering?

Krisexpert Jeanette Fors-Andrée

Kriskommunikationsexpert Jeanette Fors-Andrée i Medierna P1

Jag medverkar i Medierna P1 om makthavarintervjuer och pratar om vad som händer bakom kulisserna i en medieträning. Jag pratar också om varför bra medieträning behövs och hur det kommer sig att dåliga strategier såsom papegojmetoden så ofta används inom politiken.

Jag medverkar i Sveriges Radios Nobelsändning 2018 som kriskommunikationsexpert när vi pratar om krisen i Svenska Akademien.

Krisexpert Jeanette Fors-Andrée

Krishanteringsexpert

P1 Debatt om kungahuset

Lyssna på P1 Debatt där jag medverkar och pratar om kungahusets mediestrategi och PR-värde.

Krisexpert Jeanette Fors-Andrée

Krisexpert

PR-expert

Intervjuas i Svensk Damtidning om kungahusets mediestrategi och ger exempel på framgångsrik mediehantering.

Krisexpert

Krisexperten Jeanette Fors-Andrée

Jeanette Fors-Andrée, krisexpert

PR-expert

Krisexpert Jeanette Fors-Andrée

Krisexpert Jeanette Fors-Andrée

Jeanette Fors-Andrée

Krishanterare Jeanette Fors-Andrée

Krisexpert Jeanette Fors-Andrée

Krisexpert Jeanette Fors-Andrée

Krisexpert Jeanette Fors-Andrée

Krisexpert Jeanette Fors-Andrée

Krisexpert Jeanette Fors-Andrée

Kriskonsult

Krisexpert Jeanette Fors-Andrée

Krisexpert Jeanette Fors-Andrée

Krisexpert Jeanette Fors-Andrée

Krisexpert Jeanette Fors-Andrée

Krisexpert

Lämna ett svar