Tillväxtverket – Lugnet i krisen

Detta har hänt

I slutet på förra månaden avslöjade Dagens Nyheter att Tillväxtverket spenderat närmare 7,5 miljoner kronor i skattepengar på representation av myndigheten. Det handlar bland annat om exklusiva slottsvistelser, middagar, vinprovning och spa. Förutom att svika skattebetalarna har Tillväxtverket sedan januari 2010 brutit mot sina egna regler för intern representation, visar DN:s granskning. I slutet på maj ägde den årliga medarbetardagen rum på Grand Hotel i Stockholm, en dag som kostade runt 700 000 kronor.

I ett pressmeddelande idag skriver Tillväxtverkets ställföreträdande generaldirektör Göran Theolin att man gjort misstag. Han lovar också en ökad intern kontroll och en förändring i den policy som gäller representation. I ett försök att återvinna allmänhetens förtroende skriver han:

”Det som har hänt är inte bra. Vi har förstående för att näringsliv, småföretagare och allmänhet är upprörda.”

Snygg krishantering av Annie Lööf

Näringsminister Annie Lööf var väldigt snabb med att agera. Hon var tydlig med att Tillväxtverkets frikostiga representationskultur inte är acceptabel och att myndigheten inte följer de interna riktlinjer som man själv har beslutat om.

Efter bara några dagar träffade Annie Lööf Tillväxtverkets generaldirektör Christina Lugnet. Resultatet blev att Lugnet fick avgå, något som Paul Ronge hade förutspått i ett tidigare inlägg. ”Förtroendet för Christina Lugnet är kraftigt naggat i kanten från regeringens sida, förklarade Annie Lööf.

Annie Lööf visade på beslutsamhet, viljestyrka och snabba beslut. Och hon visade att hon är trovärdig, att hon menade det hon hade sagt en vecka innan i samband med DN:s avslöjande:

”Jag tycker det är uppseendeväckande och anmärkningsvärt, jag tycker de belopp som vi nu kan se inte är acceptabla. Det är styrelsens uppdrag att granska hur myndighetens pengar används, därför tar jag i med hårdhandskarna och säger att här måste det till rättning. Här krävs det att rutiner, riktlinjer och lagstiftning följs.”

Bristande krishantering av Tillväxtverket

Be om hjälp! Det är en av krishanteringens viktigaste riktlinjer. Många som hamnar i en kris tänker ”Vi klarar det själva. Vi litar på vår egen kompetens och handlingsförmåga och kan därmed sköta allt med interna och befintliga medel.”

Visst är det bra att ha en bred kompetens på sin organisation och lita på att medarbetarna utför sina uppgifter på ett föredömligt sätt. Men kriser är mycket svåra och komplexa händelser som få har praktisk erfarenhet av. Saknaden av erfarenhet gör det svårt för ledare och chefer att greppa situationen och förstå interna och externa reaktioner. Be därför om hjälp för strategiska och operativa insatser i krishantering. Det är viktigt att rådfråga andra som har praktisk erfarenhet av en kris. Man blir lätt hemmablind. Därför är det viktigt att få hjälp med att förutspå konsekvenserna av sitt eget beteende.

Tillväxtverket gjorde felet att hantera sin egen kris. Kommunikationschefen Cecilia Werner Kastensson säger att myndigheten har ett samarbete med tre olika PR-byråer men att ingen av dessa byråer har kallats in för krishantering. Varför då? Krishantering är färskvara. I en kris finns inget utrymme att ”vänta och se” eller ”sova på saken”. Ta in hjälp. Det behöver inte vara från en byrå. Men prata med någon som kan ge ett utifrånperspektiv.

Bristande kriskommunikation av Lugnet

Man skulle kunna tro att Tillväxtverket och Lugnet i en sådan kris har haft fullt upp med sin krishantering och sin kriskommunikation. Men faktum är att myndigheten snackade för mycket istället för att agera och vidta åtgärder. I en intervju med Dagens Opinion säger Tillväxtverkets kommunikationsdirektör Cecilia Werner att hon och generaldirektören har suttit i telefon och tagit emot samtal hela första dagen. Ledaren för myndigheten och chefen för all kommunikation har alltså lagt en hel dag på att snacka i telefon istället för att undersöka saken och ta fram en åtgärdsplan för krishantering och förbereda sin kriskommunikation.

På frågan ” Hur tycker ni krishanteringen har gått?” svarade kommunikationsdirektören:

”Vi har inte kommit dit än, det återstår. ”

Okej, jag undrar hur lång tid det tog innan krishanteringen drog igång. På riktigt.

Generaldirektören Christina Lugnet gör även andra misstag. Hon skulle ha erkänt att myndigheten/hon har gjort fel, bett om ursäkt och pratat om åtgärder som måste vidtas för att visa att hon tar kritiken på allvar. Men hon gjorde precis tvärtom. I ett försök att försvara den frikostiga representationskulturen och den stora kostnaden för maj månads medarbetardag säger hon att det var ”det billigaste alternativet”. Tror hon på allvar att småföretagare och medborgare köper det resonemanget? Finns det inget billigare alternativ än Grand Hotel i Stockholm för 700 000 kronor? Christina Lugnet minimerar krisens proportioner och vår känsla av besvikelse och frustration, något som man absolut inte ska göra i en kris. Vinnovas generaldirektör hanterade en liknande situation bättre.

Det är uppenbart att myndighetens ledare och chefer inte förberett sig i sin kriskommunikation. Ytterligare ett tecken på detta är bristen på samstämmighet. Medan kommunikationsdirektören säger att man gjort fel och agerat på ett oacceptabelt sätt, påstår generaldirektören i en nyhetsartikel på myndighetens sajt att man följt Skatteverkets regler och tar inget ansvar för det som har hänt.