Under 2011 har den ena krisen avlösts av den andra. Bland de kriser som gjort mest avtryck finns kungen om de påstådda bilderna och strippklubbarna, Ola Lindholm om spår av kokain i kroppen, Carema som kritiserats hårt för vanvård och Håkan Juholt om fusk i bostadsbidrag.
Mina tankar leder också till den oerhört långdragna Saabkrisen. Det är inte oväntat att året avslutas med att Saabs VD Victor Muller begär bolaget i konkurs. Ändock innebär konkursen en chock för personalen som länge varit hoppfulla och lojala. Victor Muller avslutar det här året med förtvivlan och sorg när General Motors än en gång nekade Saab en lösning. Resultatet blev att kinesiska Youngman tar ett steg tillbaka och avbryter sina satsningar.
Not OK that GM killed the only trademark with a soul in their constellation. As in Sweden, the rest of the GM-trademarks has reputation as ”cheap-cars” so there was no chance for me to buy a GM-car but now it’s definite.
I will never by a car from GM. Im driving a SAAB with proude.
GM I HATE YOU!
Endast några få kommentarer är positiva. Under nästa år kommer Trollhättan att behöva återhämta sig och blicka framåt. Kungen kommer att behöva förklara och bemöta, Carema kommer att behöva visa fler förbättringsåtgärder och Håkan Juholt kommer att behöva jobba mer med att återfå förtroendet från svenska folket. Flera av årets kriser får effekter på 2012. Samtidigt ser jag att fler företag och organisationer försöker förstå och lära sig mer om krishantering. I min spaning på framtidens kriskommunikation tror jag att ledare och chefer kommer att bli ärligare och öppnare. Transparens i krissituationer blir mer trend än undantag och sociala medier blir en naturlig del i krishanteringen.
Med dessa ord vill jag önska dig som på ett eller annat sätt följt den här bloggen en god jul och ett gott nytt år! Ett stort tack till alla läsare för givande kommentarer och diskussioner!
4 svar
Följ diskussionen: "Tack Hans! Hoppas att vi kan ses i början på nästa år, och då kanske vi vet mer om kungen och de omtalade bilderna. God jul och gott nytt år!..."
Nu i veckan deltog jag som talare på Webbdagarna i Göteborg. Jag diskuterade det senaste årets kriser och vad vi kan ära av dem. Till min programpunkt hade jag rangordnat 10 av det senaste årets kriser, från den bäst hanterade krisen till den sämst hanterade. I bedömningen såg jag till hur krisen har kommunicerats och vilka konsekvenser krisen har haft på personens eller företagets varumärke och rykte.
Tack till alla som närvarade, tittade på live-sändningen och twittrade. Utöver de cirka 450-500 personerna som satt i publiken, följde cirka 350 personer webbsändningen live. Här nere finns presentationen med en kort sammanfattning av varje enskild kris.
1. McDonalds om matfusk och dåliga anställningsvillkor
Tidigare i år avslöjade SVT:s Dokument Inifrån matfusk och dåliga anställningsvillkor på McDonalds. Kritiken var hård och omfattande. Bland annat skickades anställda på obetalda raster och ungdomar tvingades att arbeta gratis. Dessutom märktes gammal mat om, vilket förstås strider mot McDonalds egna riktlinjer. Dokument Inifrån hade pratat med 100 anställda som alla bekräftade samma förhållanden.
Istället för att stänga dörrarna om sig och göra sig okontaktbar reagerade McDonalds snabbt och föredömligt på krisen. I anslutning till de artiklar som handlade om skandalen (på dn.se och aftonbladet.se t. ex.) satte man in en bannerkampanj med texten ”Ställ dina frågor direkt till McDonalds”. Annonsen länkade vidare till en chatt där det gick att prata direkt med McDonaldschefer. Personal och chefer involverades i krishanteringen, vilket signalerar att det är en händelse som tas på största allvar.
Det här är ett exempel på öppenhet, ansvar och trovärdighet. McDonalds tog initiativ till kommunikation och transparens, och fick därmed ett försprång. Det här räddade McDonalds rykte och motverkade en eventuell bojkottning som brukar vara en vanlig reaktion i restaurangbranschen. Bra jobbat McDonalds och en klockren satsning i digitala medier!
2. Skandiabanken om onåbarhet och driftsstörningar
Tidigare i år kraschade Skandiabanken.se, Skandiabankens internetkontor och bankens IP-telefonväxlar. Genast hänvisade Skandiabanken sina kunder till Facebook för lägesinformation. Läs Therese Reuterswärds inlägg om detta exempel för en detaljerad beskrivning.
Bland kommentarerna på Facebook-sidan fanns den väldigt arga och missnöjda kunden som undrade hur det här kunde hända. Här fanns också personer som tipsade om andra banker. Men, majoriteten av kommentarerna kom från varumärkesambassadörerna som vittnade om hur bra Skandiabankens tjänster har fungerat de senaste 10 åren.
Det här exemplet belyser vikten av att bygga sin fan base i lugna perioder i ett proaktivt syfte. Identifiera var dina potentiella påverkare rör sig. Dina power users. För en dialog med dem och skapa långsiktiga relationer med kunder så att de kan försvara dig när det väl gäller.
3. Lars von Trier och hans positiva uttalande om Hitler
I våras skämtade den danske regissören Lars von Trier om Hitler och blev utkastad från filmfestivalen i Cannes. Von Trier sade bland annat saker som ”jag förstår Hitler” och ”jag är nazist”. Några timmar senare bad han om ursäkt och försäkrade att han inte är nazist och att han inte har några rasfördomar.
Det här kunde ha slutat illa. Hans image kunde ha påverkas. Den franska tidningen Le Figaro skrev att den tyska delen av den fransk-tyska tv-kanalen Arte inte längre ville bidra med finansiellt stöd till den danske regissören. För att inte tala om tittarsiffrorna. När det stormade som värst kring den här händelsen påstods det att många skulle bojkotta hans film ”Melancholia”. Men ett par månader efter von Triers Cannes-skandal har de starka känslorna lagt sig. Och det blev ingen bojkottning.
Det beror till stor del på att han snabbt tog tillbaka det han sa och bad om ursäkt. Om man vill ha en provocerande attityd (vilket Lars von Trier är känd för att ha), är det jätteviktigt att erkänna när det har gått för långt.
4. The Phone House om den aggressiva säljkulturen
I början på året visade SVT:s Dokument Inifrån ett inslag med namnet “Sälj-sekten”. Tittarna fick följa en ung anställd med dold kamera på The Phone House. Och det man såg var en extremt påfrestande företagskultur och en aggressiv säljkultur där ungdomar pressades så hårt av sina chefer att de gick in i väggen. Cheferna hade dålig attityd och skickade hotfulla sms till unga anställda.
Det som gör det här exemplet sämre än de förra är att bolagets Sverige-VD inte visade någon förståelse för det som kom fram. I ett pressmeddelande slog han ifrån sig alla anklagelser. Han hotade också med att anmäla SVT till Granskningsnämnden. Under tiden påverkades The Phone House på flera plan, inte minst internt. Många som var stolta över företaget blev oroliga över vad som hände och började ifrågasätta företagskulturen och arbetsmetoderna.
Men, senare insåg bolagets Sverige-VD att det var fel hanterat och gjorde därför en pudel. Han bad om ursäkt till personalen som mådde dåligt. Dessutom beskrev han konkreta åtgärder som ska vidtas för att förhindra att det här inträffar igen: ”Vi ska jobba för att få ett öppnare arbetsklimat där vi vill uppmuntra till kommunikation. Vi vill också bli bättre på att stötta våra chefer, och öppna för en bättre dialog mellan dem och de anställda. Genom att arbeta närmare med facket kan vi också snabbare få information om eventuella brister.” Att beskriva konkreta åtgärder ger The Phone House ett plus i kanten.
5. Joseph Sepp Blatter om Fifa:s mutskandal
Under våren anklagades fotbollens världsorganisation Fifa (Fédération Internationale de Football Association) för mutor och korruption samtidigt som Fifa:s ordförande Joseph Sepp Blatter förnekade att organisationen befinner sig i kris. I en presskonferens med flertalet journalister gjorde Blatter tre missar som jag vill avråda från:
1. Blatter besvarade inte journalisternas fråga. Journalisterna frågade om Fifa befinner sig i en kris. Istället för att besvara frågan, förklarade Blatter bort krisen genom att kontra med ”Crisis? What is a crisis?”
2. Blatter minimerade händelsens betydelse istället för att erkänna konsekvenserna av krisen. Sponsorer som Visa, Coca Cola och Adidas visade stor besvikelse och oro samtidigt som Blatter förnekade allvaret i situationen. Det hade varit smidigare och smartare att utgå från omvärldens attityder för att sedan arbeta aktivt med att förändra dessa attityder och återuppbygga förtroendet. Minimera inte krisens betydelse, minimera istället krisens konsekvenser.
3. Blatter läxade upp journalisterna. Blatter hade en dålig attityd, han kritiserade journalisterna och kallade dem för respektlösa. I en kris är det absolut inte läge för att läxa upp journalisterna och vara arrogant.
6. Svanbergs medieframträdande om BP:s oljeutsläpp
BP:s styrelseordförande Carl-Henric Svanberg och USA:s president Barak Obama hade ett möte i Vita Huset om oljeutsläppet vid Golfkusten. Efter det mötet höll Svanberg ett kort förberett uttalande för pressen där han beskrev samtalet med presidenten och de åtgärder som ska vidtas. Medieframträdandet skedde framför Vita Huset och kunde ha vänt de starka reaktionerna som skapades efter oljeläckan och till och med skapa lite sympati.
Men vad hände sen? När han tog emot frågor från journalisterna fanns ingen som helst eftertanke. I sitt försök att berätta att president Obama och BP tänker på de vanliga medborgarna som drabbats av oljeutsläppet, säger Svanberg ”we care about the small people”, som i amerikanernas öron låter som ”mindre värda” eller ”kortväxta”. På ett ögonblick spreds klippet på nätet, och reaktionerna var minst sagt allvarliga. Människor kände sig nedvärderade och överkörda. Svanberg hånades i satiriska sångtexter och på nyupptryckta T-shirts.
I sin ursäkt skyllde Svanberg på sin dåliga engelska. Men betyder inte det att han måste vara ännu mer på sin vakt? Innebär inte det att han måste vara ännu mer förberedd inför tänkbara kommentarer från pressen? Speciellt när man vet att uttalandet är värt miljarder. I din förberedelse, ställ dig alltid frågan ”Vad är det värsta journalisten kan komma med?”
7. Tobias Billström om att begränsa antalet irakier i Sverige
Vid en pressträff i januari vägrade migrationsminister Tobias Billström kategoriskt att svara på frågor. Amerikanska ambassaddokument hade avslöjat att han och utrikesminister Carl Bildt ville begränsa antalet irakier i Sverige och att de hade handlade på ett sätt som stred mot svensk invandringspolitik. Situationen var så allvarlig att Liberala ungdomsförbundet krävde migrationsministerns avgång.
Både Carl Bildt och Tobias Billström tackade nej till intervjuförfrågningar och när Billström till slut gick med på en pressträff besvarade han samtliga frågor med ”inga kommentarer”. Under cirka 4 minuter, vilket är en evighet i intervjusammanhang, stod Billström och sa ”inga kommentarer”. Det är både pinsamt och patetiskt. Och ändå har Billström säkert en hel stab av pr-konsulter.
8. Saab om det ständiga sökandet efter finansiärer
Det här är en finansiell kris där brist på lönsamhet gör att fabrikerna och produktionen står stilla. Löner till fabriksanställda betalas inte ut. Skuldberget växer hos Kronofogden, samtidigt som Saab har svårt att hitta externa finansiärer.
Den här krisen har spillt över på andra. Spekulationer styr utvecklingen. Relationer bryts. Flera av de största leverantörerna har dragit in sina krediter. Några av de största återförsäljarna plockar bort Saab och säger upp kontraktet. Flera är pessimistiska till att Saabs produktion börjar rulla igen. Förtroendet sjunker till botten. Det är tveksamt om Saab kan återfå förtroendet om produktionen skulle börja rulla igen.
Det finns mycket att säga om Saabs krishantering. Men låt oss stanna vid Saabs kommunikation i förhållande till återförsäljarna och leverantörerna. Där kunde Saab ha hanterat situationen bättre genom att inkludera de här aktörerna i krisbilden.
I min förundran över Saab-krisen ringde jag upp Peter Hallberg, VD för Saabs återförsäljarförening. Han bekräftade min bild om hur återförsäljarna känner sig utanför allt som händer, trots att de i allra högsta grad påverkas av Saabs finansiella kris. Det är bättre att explicit inkludera återförsäljarna och leverantörerna i krisen än att bara låta dem känna sig påverkade. Inkludera dem i potentiella scenarion som finns. Gör det till en gemensam ängelägenhet istället för att bara låta andra observera.
9. Kungen om de påstådda bilderna och strippklubbarna
Stora delar av vårens och sommarens diskussioner har ägnats åt kungen och de bilder som porrklubbskungen Mille Markovic påstår finns. Det spekuleras om att kungen ska ha varit på strippklubbar, att han finns med på känsliga bilder, att han har haft kontakt med kriminella.
De här uppgifterna kom fram förra året i boken ”Carl XVI Gustaf – den motvillige monarken”. Och som kommentar till de uppgifterna sa kungen att han ska ”vända blad”, men han varken dementerade eller bekräftade något. Nu i våras kom fler uppgifter om de påstådda bilderna. Och inte förrän då bestämde sig kungen för att delta i en intervju för att minimera spekulationerna.
Hela den här skandalen är så illa skött från kungen och hans medierådgivare. Från början till slut. Grovt finns det två scenarion: antingen ligger det någon form av sanning i uppgifterna, eller så är kungen helt oskyldig. Om kungen är säker på att han inte finns på bilderna och att han inte har vistats på opassande klubbar med erotiska uppvisningar, är det viktigt att han är tydlig med att han inte har något med det här att göra. Det skulle han ha gjort väldigt tidigt; innan hans offentliga försvarstal.
Dessutom gav kungens framträdande under intervjun ett väldigt osäkert intryck, vilket gör att spekulationerna fortsätter. Kungens kroppsspråk i intervjun avslöjade annat än det han försökte förmedla och förneka. Ögonen sa annat. Kroppsspråket sa annat. Felaktiga pauser. Ett nekande måste vara förtroendeingivande för att fungera. Man kan alltså förneka, men då måste man göra det på ett trovärdigt sätt.
Om kungen har vistats i opassande miljöer är det bättre för honom att säga som det är. ”Jag är människa, jag gjorde fel, det är mänskligt”. Det hade vi köpt. Ärlig kommunikation är A och O. Allt annat slår tillbaka väldigt hårt. Om det senare visar sig att kungen ljög, blir följderna väldigt allvarliga. Förtroendet för kungen och kungahuset skulle sjunka ytterligare.
Det är redan illa. En Sifo-undersökning visar ett sjunkande förtroende för monarkin efter kungaintervjun. Det har skett en förändring i gruppen som tidigare har varit positivt inställd till monarkin. Det här är förstås en väldigt allvarlig reaktion. Alltså: Lägg alla kort på bordet. Beskriv exakt vad som stämmer och vad som inte stämmer i de uppgifter som har kommit fram.
10. Ola Lindholm om spår av kokain i kroppen
Den före detta barnprogramledaren Ola Lindholm, som också var Kamratpostens chefredaktör och styrelseledamot för Bris, åtalades i maj för ringa narkotikabrott och blev fälld för ett par veckor sedan. Han nekar till brott trots att urinprovet innehöll spår av kokain.
Lindholm har av många fått namnet knark-Ola, vilket säger väldigt mycket om hur den här affären har skadat hans rykte. Hans heder har krossades, hans trovärdighet har skadats och han blev av med jobbet på SVT. Han har visserligen fått ett nytt jobb men hans rykte kommer att vara instabilt under flera år framåt. Samtidigt är dessa konsekvenser självförvållade. Krisen sköttes på ett väldigt dåligt sätt, från början till slut. Det finns så många briser, men låt oss stanna vid de briser vi kan lära oss mest av:
1. Att tidigt kommunicera. Att i en kris säga “inga kommentarer”, eller som i Lindholms fall förbli tyst, är ingen bra strategi. Information som sprids genom media eller ryktesvägen gör att du lätt kan tappa initiativet, och därmed kontrollen över situationen. Du hamnar i en försvarsställning där utgångsläget är att du har gjort fel. Andra hinner bilda sig en annan uppfattning än den du själv står för, och den uppfattningen blir svårt att förändra. Då är det för sent. Våra individuella eller kollektiva uppfattningar blir sanningen.
2. Att inte utelämna någon information. Ola Lindholm har inte velat kommentera hur det kommer sig att han hade spår av kokain i kroppen. Han hävdar att han inte tagit några droger medvetet och att han vet hur det hela kan ha gått till. Men han vill inte berätta. Anledningen är att han vill skydda sitt privatliv och skydda sin familj mot mediedrevet. Han säger A men inte B.
Det här beteendet vill jag avråda från. För resultatet av ett sådant beteende är att omgivningen uppfattar det mesta som lögn. Jag som läsare får inte tillräckligt mycket information som kan hjälpa mig urskilja det som stämmer från det som inte stämmer. Och den enklaste utvägen för min hjärta är att avfärda allt som lögn. Det är så vi människor fungerar. Så mitt råd är att ge en sammanhängande bild, så pass sammanhängande att omgivningen kan ta till sig informationen och bilda en uppfattning som är så nära din egen som möjligt.
3. Att använd sociala medier till sin fördel. Under flera månader var Ola Lindholms enda offentliga kommentar det han skrev på sin blogg. Han skapade en blogg, med ett enda blogginlägg, där han kritiserar polisen och media.
Den stora missen här är att blogginlägget saknar en kommentarsfunktion. Vi tenderar att kommentera andras missöden oftare än vi kommenterar andras välgång. I en krissituation kan vi använda oss av det mönstret. Det förutsätter att det finns en kommentarsfunktion på bloggen, där läsare kan uttrycka stöd och peppa och heja. Det är vi bra på. Vi vill kommentera när det går åt skogen för andra och visa att vi är där för varandra. Det är en av bloggandets starka sidor.
McDonalds och Skandiabanken som hamnade längst upp på listan kommunicerade tidigt och öppnade upp för diskussion. Det gjorde inte Ola Lindholm.
Vissa kriser sträcker sig inte utanför krisföretagets väggar. Andra kriser sprider sig som ringar på vatten; som en jordbävning i ett företags nätverk. Det värsta scenariot, som tyvärr inte är så ovanligt, inträffar när den ena reaktionen triggar den andra och eskalerar till en okontrollerbar magnitud. Saab uppvisar ett sådant exempel.
Spekulationer styr utvecklingen. Relationer bryts. Flera av de största leverantörerna drar in sina krediter och begär kontant betalning. Några börjar också jaga efter nya kunder för att minska sin beroendeställning. Nybilskunder vänder varumärket ryggen, vilket får en del återförsäljare att börja se sig om efter andra märken att företräda. Några av de största bilfirmorna — som Holmgrens Bil och Bilpartner i Skåne — plockar bort Saab och säger upp kontraktet. Istället är målet att ersätta med nya märken. Flera är pessimistiska till att Saabs produktion börjar rulla igen. Förtroendet sjunker till botten. Varje potentiell lösning som målas upp i media bemöts med besvikelse när negativt besked lämnas några dagar senare. Igår kom beskedet att Saab inte begärs i konkurs med argumentet att Saab nu möter en potentiell finansiär. Istället ansöker Saab om rekonstruktion för att köpa sig mer tid. Den här situationen har pågått och förvärrats under två års tid! Löner till fabriksanställda betalas inte ut samtidigt som styrelsearvoden i Saabs Swedish Automobile höjs. För att inte tala om den oro och osäkerhet som finns bland medarbetare på Saab.
Det är en riktig cirkus som inte får ett slut förrän Saab går under. På riktigt. Chefsbloggen uttrycker problematiken på ett väldigt bra sätt:
”Processen runt SAAB har för länge sedan förlorat all värdighet och när man nu för tredje gången har deklarerat att man inte har pengar till lönerna är det dags att sänka ridån. Oavsett om det kan bli en fortsättning i någon annan form och med en annan ägare så har den här ledningen förbrukat allt förtroende hos SAABs chefer och medarbetare. De sista veckorna har varit en uppvisning i uselt ledarskap på mycket hög nivå.”
Chefsbloggen diskuterar bristande kommunikation mellan företagsledning och chefer som ett grundläggande problem. Cheferna informeras inte, och bjuds inte in till dialog, om det som händer. Därmed kan cheferna inte heller göra ett bra jobb gentemot sin personal. Ingen hänger med i matchen.
Ett lika stort problem, tycker jag, är att informationen från Saab inte räcker till för att stötta leverantörer och återförsäljare. I brist på information om framtiden blir reaktionerna allt mer kraftiga och drastiska. Ju mer osäkerhet som skapas, desto större blir jordbävningen.
I min förundran över den här cirkusen ringde jag upp Peter Hallberg, VD för Saabs återförsäljarförening. Tack för samtalet Peter!
Min fråga till Peter rörde sig kring hur Saab:s ledning skulle ha gjort annorlunda. När jag har tagit upp Saab-krisen som exempel på en dåligt hanterad kris, har alltid en eller två personer ställt frågan: ”Men hur skulle de har gjord då? Ledningen vet ju inte själv hur det kommer att sluta.”
Enligt Peter Hallberg behöver Saab tänka på att inkludera återförsäljarna i krisbilden. Som det ser ut idag är ledningen för Saab så upptagen med sina egna puckar att ingen inventerar effekterna av krisen på återförsäljarna. En mental förståelse för externa parter skulle ha gjort en skillnad. En mental förståelse hade inneburit att förbereda konkreta alternativ på lösningar; potentiella scenarion som förmedlas på ett sätt som gör att även återförsäljarna kan planera och fundera kring samma scenarion. På så sätt skulle Saab och återförsäljarna gå hand i hand.
Istället har återförsäljarna varit helt ovetande om vad som händer. De har tvingats rulla tummarna i väntan på besked. Utan att kunna jobba med olika scenarion, utan att kunna tänka på framtiden. Och beskeden har alltid kommit fram i media utan direktkontakt som möjliggör dialog eller ventilering. När Peter har ringt ansvariga på Saab för ytterligare information, har inget utöver det som står i media sagts. Så länge kostar det återförsäljarna stora summor att hålla igång när det inte finns några bilar att sälja.
Peter tror inte att vi har sett den fulla magnituden av jordbävningen än!
3 svar
Följ diskussionen: "[...] Saab-krisen — en jordbävning som inte får ett slut | jeanettefors.se- Vad konkret skulle SAAB ha gjort annorlunda? Självklart är det viktigt att inkludera återförsäljarna, men samtidigt måste man se att SAAB faktiskt befinner sig i en kris där..."
www.dn.se – Fler bilfirmor plockar bort Saab – DN.SE
25 August 2011 – Det är inte bara underleverantörerna som drar sig tillbaka. Nu backar även återförsäljarna. Två av de största bilfirmorna plockar bort Saab och säger upp kontraktet med krisföretaget. Istället är målet att ersätta med nya märken. Flera är pessimistiska till att Saabs produktion börjar rulla igen. Löner till fabriksanställda betalas inte ut samtidigt som styrelsearvoden i Saabs Swedish Automobile höjs. I brist på information om framtiden blir reaktionerna allt mer drastiska. Relationer bryts, spekulationerna fortsätter och oroligheterna växer. Ringar på vatten når allt fler aktörer som drabbas av krisföretaget Saab.
www.viewshound.com – Steve Jobs quits as Apple CEO: will the company survive? | ViewsHound
25 August 2011 – ”And one more thing… iQuit.” Nu är det ett offentligt beslut att Steve Jobs avgår från sin post som VD för Apple. Som jag skrivit tidigare tror jag att Apple kommer att överleva, men självklart kommer företaget att förlora en stark och engagerad ledare som så länge förknippats med varumärket och dess framgång. De gånger Jobs har varit sjukskriven har det gått dåligt för företaget. Flera problem av det slaget kommer vi att se i framtiden. Utan tvekan kommer efterträdaren att jämföras med Steve Jobs vilket leder fokus bort från produkterna och verksamheten. För att minimera skadan måste efterträdaren besitta flera av Steve Jobs egenskaper. Genuint engagemang, kreativitet, utstrålning och näsa för marknadsföring och kommunikation är bara några av de karaktärsdrag som den nya ledaren bör ha.Jag tror att medarbetarna närmast Steve Jobs har smittats av engagemanget och Jobs ledarstil. Förhoppningsvis fortsätter företaget i samma anda.
1 svar
Följ diskussionen: "Great Content... we like to honor many different internet pages on the web, even if they aren’t linked to us, by linking to them. Under are some webpages worth checking out......"
Tidigt imorse var det klart att Saabs underleverantör Lear Corporation i Trollhättan varslar alla sina 163 anställda om uppsägning. Lear har varit till 90 procent beroende av Saab så självklart var en sådan effekt mer eller mindre förutspådd. Lears tillverkning av bilsäten påverkades kraftigt av Saabs svängningar.
Lear är inte ensam om att drabbas. Flera underleverantörer håller på att gå under. Plastal varslade 50 personer när information om när produktionen på Saab kommer igång igen saknades. Trollhättan Terminal AB (TTAB) och DHL Supply Chain reagerade på samma sätt.
Det här är effekten av en långdragen process. Redan i november 2009 skrev jag ett inlägg med rubriken Glöm Saab. Rädda istället underleverantörerna. Redan då var jag skeptisk till att hålla Saab vid liv på bekostnad av andra aktörer på marknaden. Kanske hade situationen sett annorlunda ut om man istället valde att påskynda en eventuell konkurs och lägga fokus på att minimera skadan för underleverantörerna.
Vid det här läget måste man blicka tillbaka och se vilka lärdomar man kan dra. Det ena hoppet om uppgörelse efter det andra. Och under tiden eskalerar rädslan och oron på leverantörssidan.
Marcus Nyman, VD för IAC Group Sverige, en av SAABs största underleverantörer, säger att Saab inte har tagit kontakt för att prata om framtiden eller diskutera hur uppgörelsen med Pang Da skulle lösa IAC Group Sveriges problem. Som resultat av detta ligger varlsen för 200 personer kvar. På Saab vet man troligen inte så mycket själv, men det betyder inte att det är korrekt att gömma sig och tro att man på det sättet kan vinna tid. Det finns inga marginaler här. Fronta, prata, visa er! Säg något istället för att förbli tysta! Min forskning visar hur avgörande det är att träffa de mest beroende underleverantörerna, givet att man vill behålla relationerna vid liv.
2 svar
Följ diskussionen: "Excellent website... the time to read or visit the content or sites we have linked to below the......"
I dag skriver DN att inget av buden på SAAB Automobile kommer att accepteras av GM. Det innebär att GM:s tidigare besked om nedläggning av SAAB fortfarande gäller.
Under förra året har experter haft olika åsikter om SAABs framtid. De flesta har tyckt att vi måste göra allt i vår makt för att rädda SAAB från konkurs. Jag hörde till den grupp som argumenterade för nedläggning. Svängningar och rykten om bud från Spyker, intresse från amerikanska banken Merbanco och intresse från egyptiskt investmentbolag innebär inte bara tortyr av Trollhättan-bor och SAAB-anställda, utan också av leverantörer som än idag vet varken ut eller in.
Idag är det fler som inser skadan av att hålla SAAB vid liv. Fler har till och med börjat diskutera de möjligheter som kan öppnas av en nedläggning. Man kan bara hoppas att en sådan diskussion fortsätter och att vi får slut på den här soppan!
2 svar
Följ diskussionen: "Blogs you should be reading... please visit the sites we follow, including this one, as it represents our picks from the web......"
I natt satt jag och skrev en kommentar till media och nyhetsredaktioner om min åsikt om SAAB-fallet. Innan dess hade jag varit och fotat SAAB:s kontor på Årstaängsvägen 17 och gjort lite research kring SAAB:s underleverantörer.
Beskedet om Koenigeeggs tillbakadragande från köpet av SAAB har skapat en enorm besvikelse och osäkerhet kring huruvida SAAB kommer att klara sig. Det finns trots allt en stor risk för konkurs. Diskussionerna kring den här situationen har mest handlat om faran en eventuell konkurs skulle innebära. Man har pratat om mängden människor som skulle mista sina jobb, man har pratat om risken för att underleverantörer med utländska ägare skulle flytta produktionen till andra länder, och man har pratat om ett hot mot utvecklingen inom hela det svenska så kallade fordonsklustret. Den gemensamma uppfattningen har därför varit att vi bör göra allt i vår makt för att rädda SAAB från att gå under.
Men jag är tveksam till om lösningen verkligen är att hålla SAAB vid liv. Min forskning och mina case visar att större förändringsprocesser såsom SAAB just nu genomgår skapar känslor av oro, stress, turbulens och osäkerhet bland leverantörer och samarbetspartners. Det är den osäkerheten, snarare än förändringen i sig, som triggar så kallade nätverksreaktioner. Konsekvenserna som skulle uppstå av ett bortfall av SAAB uppstår redan nu och kommer att eskalera så länge SAAB och ovissheten kring SAAB existerar. Konsekvenserna sprider sig som ringar på vatten, som dominoeffekter, som jordbävningar. Reaktioner sprider sig från den ena aktören till den andra, och från den ena affärsrelationen till den andra. Vi ser redan nu hur flera av SAAB:s största leverantörer drar in krediter och begär kontant betalning. Flera leverantörer har också börjat jaga efter andra kunder för att minska på sin beroendeställning.
Även om kinesiska biltillverkare lägger ett bud på SAAB kommer osäkerheten och spekulationerna att finnas kvar. Det finns en gräns för hur långt man kan gå. Nu kommer alla förslag till lösningar att uppfattas som provisoriska. Det bästa är därför inte att hålla SAAB vid liv utan snarare att påskynda en eventuell konkurs och i stället fokusera på att minimera skadan för underleverantörerna. Varför dra ut på det? Varför utsätta drabbade företag för ännu mer påfrestningar? Lägg ner SAAB och få slut på spekulationerna och ryktesspridningen! Satsa istället på att stärka leverantörernas ställning på marknaden.
1 svar
Följ diskussionen: "[...] är effekten av en långdragen process. Redan i november 2009 skrev jag ett inlägg med rubriken Glöm Saab. Rädda istället underleverantörerna. Redan då var jag skeptisk till att hålla Saab vid liv på bekostnad av andra aktörer på [...]..."
