Ideella organisationer på Facebook


Jag har idag besvarat några frågor om ideella organisationers närvaro på Facebook. Jag fick förfrågan efter måndagens inlägg om själviska/osjälviska statusuppdateringar och FN:s nya kampanj som uppmanar till osjälvisk handling.

Frågorna kretsar kring vilken roll statusuppdateringar har i våra personliga varumärken. Bygger vi personliga varumärken genom våra statusuppdateringar? Hur kan ideella organisationer utnyttja detta? En jättespännande vinkling.

Mina svar ska användas i en tematidning om Facebook, där en av artiklarna handlar om just ideella organisationer och Facebook. Alltihopa är en del av ett slutprojekt på Poppius Journalistskola.

Här kommer ett utdrag från intervjun:

Tror du att status egentligen har med saken att göra och i så fall vilken genomslagskraft tror du att det får?

Svenska FN-förbundet kunde ha valt en helt annan vinkling i sin kampanj, eller en helt annan plattform för sin kommunikation. Att fatta beslutet om att utnyttja de fördelar som sociala medier innebär betyder också att organisationen behöver anpassa sig till hur målgruppen på Facebook respektive Twitter fungerar.

Självklart vill FN, precis som andra ideella organisationer och till och med vinstdrivande företag, skapa förändring. Ofta handlar kampanjer om förändring i attityd eller faktisk handling. Men för att åstadkomma en sådan förändring måste organisationen anpassa sin kommunikation och utgå från redan invanda beteenden. Det tycker jag att Svenska FN-förbundet har lyckas bra med.

Är det så att man bygger sitt privata varumärke, genom vilka statusuppdateringar man gör?

Ja, det här är ett sätt att bygga personliga varumärken.

Kommunikationen på Facebook kretsar kring statusuppdateringar. Statusuppdateringar speglar individens personliga varumärke, även om användaren själv inte tänker i dem banorna eller är medveten om de konsekvenser ett enstaka uttalande kan föra med sig.

Oavsett om användaren är medveten eller omedveten om konsekvenserna, tror jag att de flesta på Facebook vill framstå på ett speciellt sätt. Var och en skapar sin personliga stil och sitt eget språk för att göra ett visst intryck på andra.

Smarta organisationer vet hur användarna fungerar och hittar sätt för att dra fördel av användarnas beteende. Ur organisationens perspektiv är det fantastiskt om folk vill bygga sina personliga varumärken tillsammans med organisationens (så kallad co-branding). Ur organisationens perspektiv är det fantastiskt om folk identifierar sig med tjänsten eller produkten.

Vad tycker du om ideella organisationers närvaro i sociala medier? Vad är fördelarna kontra nackdelarna? Kan det påverka trovärdigheten, i så fall hur?

Självklart är det positivt att fler ideella organisationer engagerar sig i sociala medier. Det är ju där många rör sig, och därmed är det också så organisationerna ökar sin trovärdighet. Men för att lyckas måste organisationerna förstå spelreglerna.

Exempelvis är det viktigt att förstå att word-of-mouth får en enorm spridning, vilket gör det lätt för organisationer och företag att tappa kontrollen om allvarlig kritik skulle spridas. Negativa kommentarer sprids idag snabbare än någonsin tidigare. Organisationerna som engagerar sig på Facebook måste därför vara aktiva för att upptäcka faran innan det blir en kris. Organisationerna måste övervaka befintliga diskussioner och snabbt bemöta frågor, funderingar och kritik. Man måste helt enkelt stå för vad man lovar, även i sociala medier.

Vad gillar du bäst med kampanjen om den osjälviska statusuppdateringen? Kunde de ha gjort det på något annat sätt?

Det bästa med just den kampanjen är att Svenska FN-förbundet spelar på själviska/osjälviska statusuppdateringar. Uttalat. Explicit. Det skapar diskussion om huruvida vi är själviska i våra statusuppdateringar, och det i sig skapar publicitet och spridning.

Vi vet att våra statusuppdateringar är mer eller mindre själviska. Varje person skriver det som gynnar honom eller henne bäst. Det finns förstås en skala från den mest själviska statusuppdateringen — som rena announcements — till den mindre själviska statusuppdateringen — som att dela med sig av länkar, idéer och tips. Men när en explicit diskussion om detta uppstår tror jag att flera väljer att ansluta sig till den goda gärningen (den statusuppdatering som tydligt gynnar flera andra), och det är det viktigaste. Det är det som gör skillnad.

Har du något bra exempel på någon annan organisation som använder facebook på ett bra sätt?

Jag tycker att Unicef använder Facebook på ett bra sätt. Till exempel hade Unicef kring förra julen en satsning som innebar att man gav bort sin julklapp till behövande barn. Istället för att önska sig en massa saker från nära och kära, kunde man önska sig insättning på Unicefs konto för att hjälpa organisationens mål.

 

Lämna ett svar