Kriskommunikation bygger på ett antal framgångsfaktorer. Med ett allt hårdare medieklimat och ett ökat krav på transparens och korrekt agerande, blir kriskommunikation en viktig ledarskapsfråga. Här kommer 5 av mina bästa råd från 10 års arbete med kriskommunikation och förtroendekriser. Råden finns mer utvecklade i mina böcker på området.
1. Arbeta förebyggande – i fredstid
Arbeta förebyggande genom att sätta samman en krisgrupp och fördela roller och ansvarsområden. Utarbeta en mediepolicy och en krisplan, identifiera vilka sorters kriser organisationen kan råka ut för och ha som vana att testa krisplanen och krisrutinerna i scenarioövningar. Gör transparens och proaktivitet till en naturlig del av affärskulturen och det löpande beslutsfattandet. Kom ihåg att den bästa krishanteringen är den som ser till att krisen inte uppstår. Detta sker bland annat genom ett krismedvetet beslutsfattande och ett gott omdöme.
2. Analysera vad som faktiskt har hänt och agera
När drevet går är det viktigt att snabbt och förutsättningslöst analysera vad som faktiskt hänt och hur det kunde hända. Utan skygglappar och utan att hamna i en destruktiv försvarsställning. Det signalerar öppenhet både internt och externt hos ägare och kunder och ger förutsättningar för att sedan agera och försvara ditt agerande med välmotiverade argument. Det är kontraproduktivt att skylla på media för att göra sitt jobb, för att journalister fortsätter gräva och ställer fler besvärliga frågor. Börja istället med din analys. Med rätt underlag i handen kan du handlingskraftigt agera om det behövs. Upprätta en åtgärdsplan och implementera. Förändra den situation som ledde till krisen och se till att samma problem inte uppstår igen.
3. Var ärlig och rak när krisen väl uppstår
Erkänn felet om du gjort fel, be om ursäkt om det finns något att be om ursäkt för och besvara kärnfrågorna i kritiken. Lögner och halvsanningar är inga bra strategier i krishantering. Korrigera faktafel, bemöt obefogad kritik och ge din syn på vad som har hänt. Kommunicera – gå inte och göm dig. Kör inte ner huvudet i sanden. I krisens startskede kommer du sällan ha all fakta som krävs för att ge svar på alla frågor. Det bästa du kan göra i det läget är att berätta att analys och åtgärder pågår och att du återkommer så snart du har hela bilden av vad som har hänt och vilka konsekvenser krisen orsakat.
4. Förbered dig noga inför ett medieframträdande
En sund approach är att gå in med inställningen att bemöta de mest kritiska frågorna som ställs och måste besvaras. Du kommer inte undan kärnfrågan hur skicklig och sofistikerad krishantering du än gör. Analysera journalistens potentiella vinkel och vilken roll du har blivit tilldelad. Ta fram de värsta frågorna och de absolut bästa svaren. Formulera tre till fyra huvudbudskap och svara på frågorna genom att brygga över till dina viktigaste argument. Respektera journalisten. Det är mot alla regler att tappa humöret och bli otrevlig. Låt dig inte provoceras och avfärda inte frågorna som irrelevanta. Glöm inte att för många är kärnfrågan viktig, så förminska inte debatten genom att påpeka att diskussionen är ointressant.
5. Be om hjälp
Även den mest medievana personen får tunnelseende när problemen hopar sig, när den berömda reptilhjärnan slår till så att du inte kan tänka klart, när du mest av allt vill fly och gömma dig, när det känns omöjligt att kommunicera vad som händer, när du vill skälla ut journalisterna och få utlopp för din frustration, när tungan blir torr och ångesten hamrar i bröstet. Det är då det är dags att ta hjälp. I alla lägen gäller samma princip; det finns inga facit eller färdiga mallar. I varje situation måste jobbet göras från början till slut. Varje situation har sina förutsättningar och måste hanteras utifrån välgenomtänkta och hållbara strategier – inga quick fix.