Jag har under våren och sommaren jobbat med att ta fram Livsmedelsföretagens riktlinjer för kris- och mediehantering, riktlinjer som ska vara vägledande för den svenska livsmedelsindustrin.
Riktlinjerna beskriver kris- och mediearbetet i två delar: en del med branschgemensamma krisrutiner och en del med grundläggande värderingar som tydliggör vad vi menar med transparens, proaktivitet och ansvarsfullt agerande.
Livsmedelsföretagen blir inte bara den första branschorganisationen som inrättar en specifik tjänst för akut krishantering (det vill säga min roll) – vi blir också den första branschorganisationen som medvetet tar fram en standard för hur en industri bör bedriva kris- och mediefrågor. Riktlinjerna utarbetades efter att ha observerat specifika utmaningar, lyssnat in behov och samrått med representanter från styrelsen. Här återges inledningen till dokumentet som vi snart rullar ut:
Livsmedelsföretagens riktlinjer för kris- och mediehantering
Livsmedel är något som alla har en relation till. Livsmedelsindustrin levererar inte bara nödvändiga vitaminer och mineraler, proteiner och kolhydrater. Vi bidrar också till välmående och hälsa. Vi är inte vilken industri som helst – vi måste vara och uppfattas som Sveriges godaste bransch i flera avseenden. Som Sveriges fjärde största industrigren är förtroende och trovärdighet lika viktiga begrepp som kvalitet och smak.
Konsumenter ställer allt högre krav på ärlig och proaktiv kommunikation. Medias intresse för och granskning av livsmedelsbranschen blir allt intensivare. Att hantera matlarm, reella eller inte, blir därför en påtagligare del av vardagen för enskilda företag och för branschen i stort. Livsmedelsföretagen har efter hästköttsskandalen kontinuerligt börjat mäta förtroendet för livsmedelsindustrin. Den första mätningen visade att två tredjedelar av svenskarna har gott förtroende för livsmedelsindustrin. En tredjedel hade lågt. Mätningarna visade också att ökad tydlighet och transparens om hur produktionen går till och de ingredienser som används är de viktigaste åtgärderna för ökat förtroende. Det tycker även företagen själva. Under det senaste året har förtroendet stärkts något, men utmaningarna är fortsatt stora.
Livsmedelsindustrin har haft en tradition att hålla sig tillbaka från media och journalister. Det har visserligen skett en positiv förändring de senaste åren, men än finns det att göra. Vi tror att det är bättre att samspela med media och förklara hur det ligger till, än att göra oss onåbara. Vi tror också att det är en bättre strategi att se media som en möjlighet, snarare än en fiende. Den bild medierna och därmed allmänheten har av livsmedelsindustrin är resultatet av både det vi gör och det vi säger. Hur vi hanterar matlarm och bemöter journalister är således viktigt för hur branschen och de enskilda företagen syns i media och uppfattas av andra.
I ett förtroendearbete får kris- och mediehantering en central roll. Bristande kris- och mediehantering drabbar inte bara det enskilda företaget – det smutskastar också hela livsmedelsbranschen.
Därför har Livsmedelsföretagen antagit riktlinjer för kris- och mediehantering som ska vara vägledande för den svenska livsmedelsindustrin. Vår ambition är att branschen ska utmärka sig i transparens, proaktivitet och korrekt agerande, och i alla lägen kommunicera med både konsumenter och medier. Riktlinjerna markerar vikten av öppenhet och gemensamma rutiner för att tillsammans flytta fram industrins position och dra fördel av varandras kunskap och erfarenheter.
2 svar