I gårdagens avsnitt av Uppdrag Granskning gjorde reportrarna ett enastående jobb med att kartlägga hur svenska staten, Sjöfartsverket, i en miljardaffär kringgått lagen om offentlig upphandling för att köpa sju räddningshelikoptrar från den italienska tillverkaren Agusta Westland. Enligt Sjöfartsverkets ställföreträdande generaldirektör var man hela tiden öppen med att det var just Agusta Westlands helikopter man ville ha och att inga steg har tagits för att kringgå lagen om offentlig upphandling.
Men varför behöver en affär, som påstås ske i det öppna, döljas och hemligstämplas? Vilka är skälen till att ledningen för ett statligt verk, som genomför en miljardaffär, tar direktkontakt med den italienska tillverkaren via privata hotmail-adresser? Hur förklarar högt uppsatta statliga tjänstemän att de använt hotmail som den primära kanalen för att få tillskott en viktig upphandling, utan att diarieföra innehållet? Och varför kan inte Sjöfartsverket svara på Uppdrag Gransknings mest grundläggande och väsentliga frågor? Som pricken över i:et spelar Sjöfartsverkets generaldirektör in en video med ett försvarstal där hon med en nedlåtande och förminskande ton talar till det svenska folket och viftar bort alla anklagelser. Skrattretande och absurd – så kan Sjöfartsverkets krishantering summeras.
Jag har tidigare skrivit om paniken och rädslan som tar över när Uppdrag Granskning knackar på dörren. Om en platt medieretorik och makthavare som undviker tydliga och raka svar. Jag har också skrivit om hur du bäst undviker förtroendekriser. Här kommer en analys av Sjöfartsverkets krishantering:
Hemligstämplar och undanhåller känslig information
Tre gånger tvingas Uppdrag Granskning gå till Kammarrätten när Sjöfartsverket sekretessbelägger avgörande dokument. Och i handlingar som Sjöfartsverket skickade till Näringsdepartementet ströks den känsliga informationen om att det var just Agusta Westlands helikopter man ville ha. Det kan inte tolkas på annat sätt än att det finns något att dölja.
I konversationer som förs via privata hotmail-adresser bifogas ett undertecknat brev från generaldirektören Ann-Cathrine Zetterdahl – ett brev där hon bekräftar att det är AW139 som är den framtida helikoptern för svensk sjöräddning och att man vill gå vidare i affären. Två månader före upphandlingen skickar den italienska tillverkaren Agusta Westland en offert på en miljard kronor till ställföreträdande generaldirektör Noomi Erikssons privata mejladress. Sjöfartsverkets ledning påstår fortfarande att affären genomförts med öppna dörrar, men ändå kan inte Eriksson förklara hur det kommer sig att verket planerar en miljardaffär via privata mejl-adresser eller varför mejlen aldrig diarieförts och dokumenterats tillsammans med annan för affären avgörande information.
Konkurrensverket har nu inlett en utredning för att se om, och i så fall hur, processen har brustit.
Svarar inte på frågor – agerar papegoja på hög nivå
Uppdrag Gransknings reporter Ali Fegan gav helikopterchefen flera chanser att svara på de två grundläggande och väsentliga frågorna: ”Varför är de här specifika skallkraven som ni ställer i upphandlingen så viktiga?” och ”Hade ni bestämt er innan ni offentliggjorde upphandlingen att det var Agusta Westland som ni skulle ha?”
Bland de allvarligaste misstagen man kan göra i en krishantering är att gå in i en intervju med inställningen att inte svara på de mest kritiska frågorna. Helikopterchefen agerade papegoja och undvek till varje pris att ge tydliga besked: ”Vi har gjort en samlad bedömning. Vi har fått hit en helikopter som kan rädda liv och som är optimal för våra skandinaviska extrema förhållanden som närmast kan likna arktiska förhållanden. Jag är väldigt glad över att vi har fått hit den helikoptern som vi ville ha.”
”Det är en enkel ja/nej-fråga: hade ni bestämt er innan upphandlingen offentliggjordes, ja eller nej?”, frågar reportern igen. Samma icke-svar. ”Vi har gjort en samlad bedömning. Vi har fått hit en helikopter som kan rädda liv och som är optimal för våra skandinaviska extrema förhållanden som närmast kan likna arktiska förhållanden. Jag är väldigt glad över att vi har fått hit den helikoptern som vi ville ha.” Vi får alltså inga svar på varför ett statligt verk ställer så specifika krav att man utesluter alla leverantörer förutom Agusta Westland, en leverantör som Sjöfartsverket har besökt 10 gånger i Italien för att få till helikopteraffären.
Förstår inte medielogiken och grunden för framgångsrik krishantering
Det finns några grundläggande regler som företag och myndigheter måste förstå eller ta in hjälp för att lyckas med.
Enkelt uttryckt: Du kommer inte undan kärnfrågan som ställs, hur skicklig och sofistikerad krishantering du än gör. Så lägg inte locket på. Undvik inte kärnfrågan. Du skjuter bara fram det oundvikliga och riskerar då att hamna i en intensivare debatt.
Jag har under den senaste månaden stöttat ett antal aktörer inför inslag i Kalla Fakta. Där har mitt råd varit precis motsatsen: Att gå in med inställningen att bemöta de mest kritiska frågorna som ställs och måste besvaras. Allt annat är direkt fel. Sakfrågan försvinner inte.
Dessutom: Glöm inte att för många är kärnfrågan viktig – här handlar det om en miljardaffär med skattebetalarnas pengar som medel. Så förminska inte debatten genom att vifta bort avgörande pusselbitar. Den bästa metoden för att undvika att bli som en kippande fisk, andlös utan svar, är en hård och granskande budskaps- och medieträning. Att själv, eller med hjälp av utomstående stöd, ställa de absolut värsta frågorna som faktiskt måste besvaras. Papegojmetoden – konsten att upprepa inövade fraser som inte besvarar kärnfrågan i kritiken – hör inte hemma i en hållbar strategi.
Spelar in filmklipp med nedlåtande och förminskande försvarstal
Sjöfartsverkets generaldirektör Ann-Cathrine Zetterdahl spelade in ett filmklipp med ett skrattretande försvarstal där hon viftar bort alla anklagelser. Filmklippet ingick i verkets strategi för att förekomma reportaget. Enligt Resumé publicerade Sjöfartsverket filmklippet på Uppdrag Gransknings Facebook-sida, men raderades snabbt bort av verket efter en timme av hån och kritik.
Att förekomma ett negativt reportage genom att delta i morgonsoffor, publicera debattartiklar, skriva nyheter på egna kanaler eller spela in filmklipp kan vara en bra strategi när du vet att reportaget kommer att vara vinklat på så sätt att du inte får framföra dina bästa budskap och argument. Du får då en chans att ge din version, din bild av det som har hänt och hur det ligger till. Samma strategi kan också vara framgångsrik om du vet med dig att du har gjort fel och vill med dina egna ord be om ursäkt, förklara hur den här situationen kunde uppstå och redovisa en plan för vad som har gjorts och planeras att göras för att rätta till problemet. Så gjorde till exempel Mary Barra, VD för General Motors, i ett filmklipp där hon efter att ha återkallat miljontals bilar från marknaden som resultat av flera dödsolyckor och grova fel i krockkuddarna erkände allvarliga brister, bad om ursäkt för det inträffade och beskrev vilka åtgärder som vidtagits.
Men i Sjöfartsverkets filmklipp saknas de grundläggande elementen. Tvärtom får videon motsatt effekt. Generaldirektören är stel och oberörd. Hon har pluggat in en byråkratisk text, utan känsla. Hon talar till folket, nästan nedlåtande och förminskande. Hon hänvisar till en oberoende granskning som man låtit en advokatbyrå genomföra. En advokatbyrå som enligt Uppdrag Granskning inte fått all avgörande dokumentation kring affären. Och viktigast av allt; generaldirektören bemöter fortfarande inte Uppdrag Gransknings två frågeställningar: ”Varför är de här specifika skallkraven som ni ställer i upphandlingen så viktiga?” och ”Hade ni bestämt er innan ni offentliggjorde upphandlingen att det var Agusta Westland som ni skulle ha?” Istället avslutar hon: ”Viktigaste av allt är ju, som vi alla förstår, att vi nu har modernare och bättre räddningshelikoptrar för att undsätta människor i nödsituation.”
2 svar