Jag slås över mängden skandaler och kriser som är fullständigt självförvållade. ”Stora Enso dolde uppgifter om barnarbete”, ”Stora Enso anklagas för barnarbete”, ”Nu kryper Stora Enso till korset.” Så lyder medierapporteringen just nu efter avslöjandet från Veckans Affärer och TV4:s Kalla Fakta om barnarbete i Stora Ensos leverantörskedja i Pakistan.
Den här skandalen kunde ha motverkats, och det genom enkla medel: total transparens i affärsprocesserna, öppen kommunikation till ägare och allmänhet redan i samband med att affären i Pakistan presenterades i september 2012, och ett proaktivt agerande vad gäller vilka åtgärder bolaget vidtar för att stödja arbetet med mänskliga rättigheter och förbättra barnens villkor. Hållbarhetsexperten Niclas Ihrén säger: ”Vi lever i en tid av transparens och om man inte som företag agerar proaktivt och gör transparensen till en del av vår affärskultur, då slår det tillbaka i andra änden istället. Det är bitvis utmanande, det är svårt att göra allting rätt på komplicerade marknader, men om man inte är öppen kring varken de problem man stöter på eller i vilken takt man har för avsikt att åtgärda dem, så kommer det att slå tillbaka förr eller senare. ”
Och det är precis det vi ser idag; ett mörkande för 1,5 år sedan som slår tillbaka. Och det hårt. Istället för att äga budskapen och själv sätta bilden redan i september 2012, framstår nu Mats Nordlander, chef för Stora Enso Renewable Packaging, som en lögnare när han sitter i Kalla Fakta och påstår att han inte känner till att det förekommer barnarbete i leverantörskedjan i Pakistan.
Det är en lögn. Han och ledningen för Stora Enso har känt till barnarbetet och det genom en rapport som presenterades innan affären i Pakistan gick igenom.
I rapporten står det tydligt att barnarbete förekommer i leverantörskedjan, hur barn far illa ut och under vilka villkor de arbetar. Ändå väljer ett av Sveriges största företag att mörka. När Nordlander pressas av Kalla Faktas reporter erkänner han sen att Stora Enso valde att ingå avtal med en leverantör som har barnarbete i sin verksamhet. Katastrofen är total. Ett av våra största företag döljer sanningen för ägare och allmänhet, ljuger när verkligheten hinner ikapp och gör ett fullkomligt pinsamt medieframträdande.
Det är ett farligt och tyvärr vanligt misstag att tro att granskningar går att vifta bort genom att vänta ut stormen. Men du hinner aldrig ikapp en storm. Den typen av granskning som Kalla Fakta gjorde går inte att ducka för utan allvarliga konsekvenser. Lögner slår tillbaka.
När Mats Nordlander i september 2012 offentliggjorde bolagets insteg på den pakistanska marknaden nämndes inga risker. Inte heller i hållbarhetsrapporten för 2012 nämndes något om barnarbetet. Tvärtom skriver företaget i sin hållbarhetsrapport att man under 2012 inte varit inblandad i några fall av barnarbete. Det är inte bara en lögn, utan det strider också mot de internationella koder som förbinder företag att informera om barnarbete när det upptäcks.
Idag ”räddas” Mats Nordlander av Stora Ensos koncernchef Jouko Karvinen som ber om ursäkt:
”Vi ber uppriktigt om ursäkt för att vi misslyckats kommunicera tydligt och tillräcklig noggrant om vad vi visste och vilka åtgärder vi planerade när vi gick in i Pakistan. Baserat på en extern konsultrapport visar programmet att företagsledningen kände till, inte bara risken för, utan även förekomsten av barnarbete i leveranskedjan, visserligen utanför den egna verksamheten, vid tidpunkten för investeringsbeslutet. Detta stämmer och det var också därför en organisation omedelbart, och inte nu, tillsattes för att i samarbete med våra partners rätta till dessa förhållanden. Vi ber också om ursäkt för att intervjun i programmet gav tittarna ett annat intryck.”
Den här ursäkten är inte mycket värd. Det är förödande för ett företag att skryta om sitt hållbarhetsarbete när sanningen bakom orden visar sig vara av en annan kaliber. Den absolut bästa strategin här hade varit att visa hela bilden. Vilka hinder man stött på. Vilka aktiva åtgärder man planerar att vidta för att stötta arbetet med mänskliga rättigheter. Vara helt transparent med varför man trots påvisat barnarbete väljer att etablera affärer i Pakistan. Jag har tidigare skrivit om vikten för företag att leva som de lär och hur förtroendekriser motverkas genom transparens, öppenhet och proaktivitet. Jag har också beskrivit hur oerhört viktigt det är att inte hamna i ett läge där företagets kärnvärden ifrågasätts och där varumärkeslöftet upplevs som tomma ord. Stora Enso hamnade i det läget. Bilden som företaget försökte leva upp till uppfattades plötsligt som osann. Som rena lögnen. Och löften bröts.
Jag tror på ett krismedvetet beslutsfattande. Det innebär helt enkelt att man fattar beslut som man kan stå för. De affärer du inte vill berätta om öppet, ska du heller inte genomföra. Att vilja mörka baksidan av en affär bör ge tydliga signaler om att något inte går rätt till.
Samtidigt innebär transparens inte att du som företag måste göra allting rätt från början – istället innebär transparens att du ska vara öppen med de problem du stöter på och i vilken takt du har för avsikt att åtgärda dem. Det är svårt att göra allting rätt på komplicerade marknader, men att visa att du som företag försöker gå i rätt riktning räcker långt.
I all förebyggande och akut krishantering måste man ställa sig ett antal kritiska och avgörande frågeställningar, utan skygglappar. Här hade det varit på sin plats att svara på frågorna ”Vad kan det finnas för skäl för att inte vara öppen från början?” ”Varför väljer vi att mörka – agerar vi etiskt eller moraliskt fel?” De vanligaste svaren jag stöter på hos företagen själva är ungefär så här: ”Vi vill inte väcka den björn som sover.” ”Vi gör inte tillräckligt i frågan än, så det är bäst att ligga lågt.” Eller det absolut vanligaste ”Vi kommer att få negativ publicitet som vi inte förtjänar.” I det här konkreta fallet hade öppenhet och transparens i affärerna räddat Stora Enso från ett skadat förtroende. Rätt hanterat hade pappersjätten inte utmålats som skurken i dramat utan till och med kammat hem några pluspoäng för sin proaktivitet.
5 svar