Jag läste precis ett intressant inlägg på VA-bloggen med titeln ”Krav på tillgängligare forskning”. Jag kunde inte låta bli att relatera diskussionen till mitt tidigare inlägg som poängterade samma budskap.
I VA-bloggens inlägg återges Forskning och Framstegs Björn Fjæstads synpunkt: ”Inget vetenskapligt forskningsprojekt är ju slutfört förrän det är kommunicerat. Om inte resultaten sprids, granskas kritiskt, diskuteras och tillgodogörs i samhället är det som om forskningen aldrig hade ägt rum.” Jag kan bara hålla med!
Ämnet kommer upp till diskussion på konferenser, på seminarier på institutionerna, på kaffepauser. Då verkar alla hålla med om att vi som forskare måste bli bättre på att kommunicera våra resultat. Men när det väl gäller, backar många tillbaka. Det finns de på min institution som menar att bloggandet inte är till för forskare. ”Det är bara något som konsulter gör”, får jag som förklaring. ”Du avslöjar vårt arbete”, tycks vara en annan motivering. Men än en gång vill jag säga att vi faktiskt får finansiering för att bidra med samhällsnytta. Men vad gör vi då för nytta om vi sitter på information som vi inte vill dela med oss?
1 svar