Kommunikation som tappar i trovärdighet — om ifs nya kampanj


Försäkringsbolaget ifs nya kampanj om sanningslinjen.se fyller Stockholms tunnelbanevagnar. Läsaren uppmanas att ringa till några av ifs kunder för att höra sanningen om bolagets skadehantering. Det viktigaste med en försäkring är vad som händer när skadan väl har skett, skriver if.


På reklamplakaten kan man läsa:

“Tro inte på reklamen. Prata med våra kunder istället.”

“Prata bakom ryggen på oss. Ring Svante på 0730-48 42 77.”


Jag blev förstås nyfiken på de namn och telefonnummer som ges ut. Kommer jag till “riktiga” kunder? Eller kommer jag bara till inspelade meddelanden? Hur många kunder kan jag prata med? Jag började ringa runt och upptäckte på en gång att sanningslinjen.se är en enorm databas som slumpar fram riktiga kunder, privatpersoner.

So far so good. Marknadsföring som bygger på rekommendationer från tidigare kunder är både effektiv och trovärdig. I business-to-business-sammanhang är den här metoden välanvänd, däremot är den underskattad i marknadsföringsinsatser mot konsumenter.


Men som jag ser det finns det en allvarlig brist i ifs till synes snygga kampanj. Istället för att gå hela vägen genom att låta samtliga kunder komma till tals, väljer if att filtrera bort missnöjda kunder. På vilket sätt hör jag sanningen när endast positivt inställda kunder ger sin bild? Genast uppstår en oundviklig fråga: representerar de här personerna hela ifs kunddatabas? Förmodligen inte.

Jag pratade med cirka 10 kunder som står angivna i sanningslinjen. Samtliga hade fyllt i en enkät om huruvida de är tillfredsställda med if och om de kan tänka sig lägga fram ett gott ord för potentiella kunder. De personer som står angivna på reklamplakaten har till och med fått tillfälliga telefonnummer specifikt för det här ändamålet.

Självklart vill inte if visa sina sämre sidor, men vågar ett företag prata i termer av “hör sanningen om oss”, “prata bakom ryggen på oss” och “tro inte på vår reklam”, så måste också samma företag våga gå hela vägen för att framstå som självsäkert och pålitligt.

Istället för att driva sin attitydförändring, kan nu if få motsatt reaktion. Företagets kommunikation tappar i trovärdighet. Läsaren uppmanas till att vara skeptisk men ges bara halva sanningen.

Så nej, if, jag tror inte på er reklam!

14 svar